Ikas ord 2.0

Idag välsignar oss snön med sin vithet och jag vaknar i det märkliga ljus som uppstår när en gråmulen himmel reflekteras från enorma vita ytor på marken, vaknar med en förvirring över att ljuset i rummet inte är vare sig sol eller mulenhet.

Ändå gör den sig bäst på håll betraktad, novembersnön som är för våt för sitt eget bästa. Efter att ha betraktat snöljuset från fönstret städar jag fram tomma ytor i min lägenhet till den grad att jag knappt längre vet var jag är. Ikväll blir det rena lakan och obelamrade golv.

Läs även andra bloggares åsikter om snö, städning