Archive for mars, 2007

h1

Trilskande ord

mars 30, 2007

Fredag. Inget annat inbokat än kvällens körövning. Istället har jag planer på att fixa en del hemma. Tvätta, dammsuga, skriva lite gradu… möjligheterna är oändliga, typ.

Först och främst måste jag ta itu med färdigställandet av en text jag har lovat bidra med. Den trilskas, och jag blir lite vrång. Jag är inte van vid att orden ska trilskas på det där sättet, jag är van vid att de ska komma och att de ska säga det jag vill ha sagt. Första utkastet skrevs snabbt och kändes bra, som något jag vill jobba vidare med. Igår kväll öppnade jag worddokumentet igen för att omarbeta, och det blev inte alls bra. plötsligt vet jag inte längre vad jag vill med texten, plötsligt passar inget längre ihop. Orden vill inte, och det gör mig irriterad. Jag är bortskämd med att kunna spruta ur mig text när jag väl öppnar mitt worddokument eller sätter pennan till pappret. Och visst kan jag säkert få ord ur mig även till den här texten, men jag vill att det ska bli bra och sammanhållen text, med spänst och samband.

h1

Galenskapen avklarad

mars 28, 2007

Idag var stan full av gula påsar, och jag var naturligtvis lika dåraktig som alla andra och gick på Galna Dagar. Såvida inte sällskapet förirrar sig till Stockmann under lördagens helsingforsutflykt så anser jag mig nu vara färdig med Galna Dagar för den här gången. Har kollat in utbudet, shoppat lite, och kan nu hålla mig därifrån med frid i själen.

grönpapper

Bland inköpen återfanns exempelvis två gröna böcker. En att läsa i, och en att skriva i – för senare läsning. Den färdigskrivna heter Högläsaren och är skriven av Bernhard Schlink. Den ännu icke skrivna ska bli dagbok vad tiden lider.

I övrigt shoppar jag ungefär det vanliga – cd-skivor (Nick Drake: Pink Moon och Tori Amos: Little Earthquakes), gröna linnebyxor och svartvitt linne med tanke på sommaren och naturligtvis en kasse mat. Impulsköper halloumi till galna dagar-pris, dags att ta reda på om den är god, och vad man kan göra med den.

h1

föreläsningsmätt

mars 27, 2007

Föreläsning om en halvtimme. Gäää-ää-äsp. Ett tydligt tecken på att jag borde se till att bli färdig med mina studier är att jag inte längre klarar av att sitta på föreläsningar. Det är så fruktansvärt tråkigt att sitta still och lyssna på någon som pratar om ett ämne som någon annan tycker att jag ska lära mig något om. Man tycker ju att jag borde ha utvecklat en viss vana efter snart tjugo års skol- och universitetsundervisning. Det gjorde jag kanske också, under många år, men plötsligt är det stopp. Plötsligt känns det som ett slöseri med tid att sitta på föreläsning. Plötsligt går det inte alls att koncentrera sig längre.

Anyway – off till bussen. Hej och hå.

h1

blåsljud

mars 26, 2007

Det är ett rätt välkänt fenomen att jag är svag för blåsinstrument, i synnerhet i pop-/rockarrangemang. (Dock med ett undantag: saxofoner. Får jag bestämma ska saxofonerna hålla sig på mattan och inte utmärka sig desto mer). Nåväl, blåsinstrumentfynden för dagen ser ut så här, i kronologisk ordning:

Alanis Morissette: That I Would Be Good. Bortsett från att låten i sig är himla skön kröns den dessutom av ett snyggt flöjtparti i slutet. Me like. Dessutom är det ytterst trevligt att jag uppskattar just den här låten, eftersom den härstammar från albumet Supposed Former Infatuation Junkie som jag till min besvikelse aldrig har kommit att tycka om. Nu råkade winampen slumpa fram nämnda låt för ett par dagar sedan, och tagen ur sitt sammanhang väckte den mitt intresse. Igår natt dök den upp i huvudet på mig, vilket ledde till att jag självmant letade upp den idag, och lyssnade på den flera gånger. Jag upphör aldrig att fascineras över att musik kan göra såna här saker med en. Man lyssnar på en skiva en eller flera gånger, och man tycker inte om den, även om man kanske gärna vill tycka om den. Man lägger undan den, och en dag råkar man lyssna igen, och plötsligt så är det något i musiken som når fram till en som om man hörde den för första gången, eller som om man återsåg en gammal vän. Det har hänt något under mellantiden, med mig och mitt lyssnande. Alternativt är jag bara på annat humör. I vilket fall som helst: Jag fascineras av att upptäcka det fantastiska i musik som jag inte är van att tycka om.
Säkert!: Du kanske var på Holmön. Underhållande på det där bitterljuva sättet (jag skulle skratta åt texten om det inte var för att den kommer så nära ett beteende jag har känt igen hos mig själv), dessutom med en klarinett som får trevligt mycket utrymme. Kul, speciellt med tanke på att dylik musik inte direkt är nerlusade med klarinetter. Säkert! är för övrigt min gamla favorit Hello Saferide, fast på svenska. Nyupptäckt hemma hos mig, men jag tror att hon kommer att spelas en hel del framöver.

h1

Lördag

mars 25, 2007

Ni vet den där listan med 1001 böcker någon inflytelserik litteraturprofessor påstår att man borde läsa innan man dör? Bland alla titlar på listan fanns flera av Ian McEwan, och till min förtjusning råkade en av dessa titlar vara Saturday, eller Lördag som den heter i svensk översättning. Varför jag blev så förtjust över att just den här boken var med? Jo, för att jag på ren impuls lånat den från bibban när jag lade upp ett betryggande lager cd-böcker inför stora biblioteksflytten i höstas. Det smidigaste sätt som finns att ta sig an böcker man själv eller någon annan tycker att man borde läsa är att få tag i en inläst version och sedan bara låta orden rinna in i hjärnan.

Alla böcker blir inte bättre av att läsas in på cd. Kanske blir inga böcker per defintion bättre av en inläsning, men det händer att jag får en förhöjd upplevelse av boken i och med att jag lyssnar istället för att läsa. Lördag är ett bra exempel på den här typen av böcker. Jag är lite osäker på om mitt tålamod hade räckt för att uppskatta den här boken om den hade krävt av mig att jag skulle slita mig från annan valfri sysselsättning och sätta mig ner och läsa den. Däremot uppskattade jag storligen att höra den ord för ord medan jag diskade och lagade mat under den senaste dryga veckan. Jag har tacksamt sjunkit in i Jan Waldekranz läsning och låtit bilderna målas upp ovanför diskbaljan. Ibland är det nästan magiskt med ljudböcker.

Lördag följer hjärnkirurgen Henry Perowne under en lördag, från den tidiga gryningstimmen när han vaknar av en oförklarlig lyckokänsla och får se ett brinnande flygplan flyga in över London, till den sena eftermiddag/tidiga kväll när han sitter i sin bil på väg mot en kväll med väntande familjeumgänge. Perowne intresserar mig. Som karaktär är han inte extraordinär, han har inga märkliga motiv, han skiljer sig inte från mängden. Men McEwan beskriver hans känslor, upplevelser och reaktioner så detaljerat och inkännande att det nästan känns som om jag själv vore Henry Perowne och såg världen genom hans ögon. Samtidigt som McEwan beskriver Perownes dag rullas hela hans liv upp genom smidigt infogade minnesbilder. Jag fascineras av den här historien. Det händer ingenting, och ändå händer det oerhört mycket. Efter avslutad lyssning känns det som om jag fortfarande skulle bära Perownes liv med mig.

Ian McEwan: Lördag. Uppläsare: Jan Waldekranz. Storyside 2006. 10 cd-skivor,
ca. 12 timmars speltid. ISBN: 978917036064X

h1

Axelnatten 07

mars 25, 2007

Jag är faktiskt lite imponerad av mig själv idag med anledning av att jag steg upp strax efter tolv, trots att jag bevistade Axelnatten igår, och trots att en timme gick och försvann i natt. Ibland överträffar jag mig själv.

Axelnatten 2007 hörde dessvärre inte till de bästa årgångarna. Synd, speciellt med tanke på att jag har sett dem göra det här så mycket bättre. Dels kände jag att man inte hade tagit ut svängarna maximalt vare sig vad gällde femtioårsjubiléet eller årets tema Kings and Queens, dels var ljudtekniken inte alldeles på topp. Men framför allt är jag besviken över att showen var så lam jämfört med de två senaste åren. Det är okej att man håller lite lägre profil före pausen, och sedan släpper lös showen efter tolvslaget, när alla tågar in utklädda enligt årets tema. Men när andra setet är igång ska både Axelbandet och publiken vara uppvärmda och redo för lite action. Igår kändes det som om vi nådde actionstadiet först under de fyra-fem sista låtarna.

Nåja. Även om det var en lång uppladdning gillade jag avslutningen. Vi fick årets verion av Roxanne, uppskattat som alltid, och före det en bigbandversion av Hard Rock Hallelujah. Jag kom hem sådär lagom euforisk efteråt – men ändå gnager det mig lite detta att Axelbandet kan vara så mycket bättre – jag vet, för jag har sett dem bättre.

h1

urbana vårtecken

mars 24, 2007

Man vet att man inte är ensam om att ha vårkänslor när man från bussfönstret ser fyra motorcyklar, när man kliver av bussen samtidigt som en kille i t-shirt och när man på väg mot bussen hem passerar en fullsatt uteservering. Värmen och de ljumma vindarna är här, nu väntar jag bara på den första grönskan.

h1

engelsk lista

mars 23, 2007

Ack så många listor man kan snubbla över på nätet. Har tagit mig friheten att dels inte översätta den här, och dels rätta till en del missar. Att just Den hemlighetsfulla trädgården och Svindlande höjder hör hemma på listan är endast min gissning, eftersom titlarna fallit bort. Det som tilltalar mig mest vad gäller den här listan är att man får märka ut böcker man har tänkt läsa. I övrigt – listan är anglofil, i vanlig ordning.

In the list of books below, bold the ones you’ve read, italicize the ones you want to read, cross out the ones you won’t touch with a ten-foot pole, put a cross (+) in front of the ones on your book shelf, and asterisk (*) the ones you’ve never heard of.

1. The Da Vinci Code (Dan Brown)
2. +Pride and Prejudice (Jane Austen)
3. To Kill A Mockingbird (Harper Lee)
4. +Gone With the Wind (Margaret Mitchell)
5. +The Lord of the Rings: Return of the King (Tolkien)
6. +The Lord of the Rings: Fellowship of the Ring (Tolkien)
7. +The Lord of the Rings: The Two Towers(Tolkien)
8. Anne of Green Gables (L. M. Montgomery)
9. Outlander (Diana Gabaldon)
10. *A Fine Balance (Rohinton Mistry)
11. Harry Potter and the Goblet of Fire (Rowling)
12. Angels and Demons (Dan Brown)
13. +Harry Potter and the Order of the Phoenix (Rowling)
14. A Prayer for Owen Meany (John Irving)
15. Memoirs of a Geisha (Arthur Golden)
16. Harry Potter and the Philosopher’s Stone (Rowling)
17. *Fall on Your Knees (Ann-Marie MacDonald)
18. *The Stand (Stephen King)
19. Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (Rowling)
20. +Jane Eyre (Charlotte Brontë)
21. +The Hobbit (Tolkien)
22. The Catcher in the Rye (J. D. Salinger)
23. +Little Women (Louisa May Alcott)
24. The Lovely Bones (Alice Sebold)

25. +Life of Pi (Yann Martel)
26. +The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy (Douglas Adams)
27. +Wuthering Heights (Emily Brontë)
28. +The Lion, The Witch, and the Wardrobe (C. S. Lewis)
29. East of Eden (John Steinbeck)
30. +Tuesdays with Morrie (Mitch Albom)

31. Dune (Frank Herbert)
32. The Notebook (Nicholas Sparks)
33. Atlas Shrugged (Ayn Rand)
34.+ 1984 (Orwell)
35. The Mists of Avalon (Marion Zimmer Bradley)
36. The Pillars of the Earth (Ken Follett)
37. The Power of One (Bryce Courtenay)
38. +I Know This Much is True (Wally Lamb)
39. +The Red Tent (Anita Diamant)
40. +The Alchemist (Paulo Coelho)
41. The Clan of the Cave Bear (Jean M. Auel)
42. *The Kite Runner (Khaled Hosseini)
43. Confessions of a Shopaholic (Sophie Kinsella)
44. The Five People You Meet In Heaven (Mitch Albom)
45. +Bible
46. Anna Karenina (Tolstoy)
47. The Count of Monte Cristo (Alexandre Dumas)
48. +Angela’s Ashes (Frank McCourt)
49. The Grapes of Wrath (John Steinbeck)
50. +She’s Come Undone (Wally Lamb)
51. The Poisonwood Bible (Barbara Kingsolver)
52. A Tale of Two Cities (Dickens)
53. Ender’s Game (Orson Scott Card)
54. Great Expectations (Dickens)
55. The Great Gatsby (Fitzgerald)
56. *The Stone Angel (Margaret Laurence)
57. Harry Potter and the Chamber of Secrets (Rowling)
58. The Thorn Birds (Colleen McCullough)
59. +The Handmaid’s Tale (Margaret Atwood)
60. The Time Traveler’s Wife (Audrew Niffenegger)
61. +Crime and Punishment (Fyodor Dostoyevsky)
62. *The Fountainhead (Ayn Rand)
63. War and Peace (Tolstoy)
64. Interview with the Vampire (Anne Rice)
65. *Fifth Business (Robertson Davis)
66. One Hundred Years Of Solitude (Gabriel Garcia Marquez)
67. The Sisterhood of the Travelling Pants (Ann Brashares)
68. Catch-22 (Joseph Heller)
69. Les Miserables (Hugo)
70. The Little Prince (Antoine de Saint-Exupery)
71. Bridget Jones’ Diary (Fielding)
72. Love in the Time of Cholera (Marquez)
73. Shogun (James Clavell)
74. The English Patient (Michael Ondaatje)
75. +The Secret Garden (Frances Hodgson Burnett)

76. *The Summer Tree (Guy Gavriel Kay)
77. A Tree Grows in Brooklyn (Betty Smith)
78. +The World According To Garp (John Irving)
79. *The Diviners (Margaret Laurence)
80. Charlotte’s Web (E.B. White)
81. *Not Wanted On the Voyage (Timothy Findley)
82. Of Mice And Men (Steinbeck)
83. Rebecca (Daphne DuMaurier)
84. *Wizard’s First Rule (Terry Goodkind)
85. +Emma (Jane Austen)
86. +Watership Down (Richard Adams)
87. +Brave New World (Aldous Huxley)
88. The Stone Diaries (Carol Shields)
89. Blindness (Jose Saramago)
90. *Kane and Abel (Jeffrey Archer)
91. *In The Skin Of A Lion (Ondaatje)
92. Lord of the Flies (Golding)
93. The Good Earth (Pearl S. Buck)
94. The Secret Life of Bees (Sue Monk Kidd)
95. The Bourne Identity (Robert Ludlum)
96. The Outsiders (S. E. Hinton)
97. White Oleander (Janet Fitch)
98. *A Woman of Substance (Barbara Taylor Bradford)
99. The Celestine Prophecy (James Redfield)
100. Ulysses (James Joyce)

h1

tvåor och sjuor

mars 23, 2007

Upptäckte en ny cirkulerande bloggutmaning, och har inte tålamod att vänta på att bli utmanad, utan utmanar mig själv (och inbjuder mina läsare att ta efter mitt exempel – d.v.s. utmana sig själv). Uppgiften är alltså att se tillbaka på sitt liv i tvåor och sjuor, genom att koncentrera sig på de årtal som slutar med en tvåa eller sjua.

1982 – I slutet av detta år lärde jag mig enligt uppgift att gå, vid den höga åldern av ett år och nio månader. Det var nog tur för mina stackars förstagångsföräldrar att rutinerna för att undersöka sent gående barn inte var så utvecklade i nörjan av 1980-talet, rådgivningspersonalen verkar inte ha tyckt att detta var direkt alarmerande.

1987 – Jag reste till Tyskland tillsammans med mamma för att hälsa på släktingar. Vi reste med buss, färja och tåg, och Danmark kommer jag ihåg som ett grönt sudd av solig lövskog utanför tågfönstret. Min kusin hade en hamster som bodde i köket, och varje morgon promenerade jag med min faster till närmaste livsmedelsbutik, där hon handlade mat och där personalen gav mig en korv med en slickepinne i. När jag kom hem började jag i förskolan, och under hösten kom jag till insikt om att jag skulle bli storasyster.

1992 – Jag började femman och upptäckte populärmusikens fröjder. Följde maniskt med Trackslistan och tv:ns dåvarande motsvarigheter. I början av året hade jag mitt livs alla bihåleinflammationer på en och samma vår.

1997 – Sista terminen i grundskolan. Under sommarlovet var jag på skribaläger och stortrivdes, efteråt blev det konfirmation i Trefaldighetskyrkan. När hösten kom började jag gymnasiet. Fördjupade mig i bildkonst på skoltid, på fritiden skrev jag mängder av brev och frossade i böcker.

2002 – Blev för första gången invald i en förenings styrelse, vilket inledde en flera år lång period av föreningsarbete på olika håll. Alldeles i början av året började jag också umgås med en härlig människa som bodde i grannhuset, vilket är något av det bästa jag har gjort. Ställde under hösten upp i kårvalet, och fick en fullmäktigeplats.

2007 – Har börjat skriva gradu. Är lös och ledig från allt vad förtroendeuppdrag heter för första gången sedan 2002, och förbereder mig på att tillbringa mitt livs första sommar i stadsmiljö.

h1

musikundringar mittinatten

mars 23, 2007

När man lyssnar på Simon & Garfunkel mitt i natten finns det en del saker som rör sig i ens huvud.

Att Sounds of Silence känns som om den skulle gå på överhastighet helt plötsligt. Fast jag tror inte att det är mina mp3:or som löper amok, utan att detta snarare har orsakats av att jag överdoserat på Emiliana Torrinis coverversion, som inte bara ligger i ett tonläge som matchar min röst bättre än vad originalet gör, utan även tycks ha ett betydligt långsammare tempo.

Och sen det här med Bleecker Street. Måste vara en himla intressant gata det där, eftersom det är så populärt att sjunga om den. Även Joni Mitchell sjunger ju om gatan, i underbara Song for Sharon: There’s a gypsy down on Bleecker street… Måste kolla med den del av bekantskapskretsen som turistat i New York, de kanske kan kasta ljus över problemet. (I och för sig tror jag att sannolikheten är större att wikipedia vet något.)