Archive for 18 april, 2007

h1

separationsångest

april 18, 2007

Efter flera veckors tittande har jag nu nått sista avsnittet i sista säsongen av Cold Feet. Jag var inte superimponerad från början, men under veckornas gång blev jag allt mer engagerad i de här fiktiva personernas liv. Och nu ska jag lämna dem, nu finns det inte mer. Nu får jag inte veta hur det går, för ja, det går liksom ingenstans alls.

Det finns en litterär motsvarighet. Jag upplever samma sak varje gång jag har läst Elizabeth Jane Howards Cazalet-krönika. Jag har läst den tre gånger, och det är i det närmaste smärtsamt att skiljas från personerna i den när fjärde boken når sitt slut. Varje gång. Och för den som undrar: Cazalet-krönikan är inget oerhört litterärt mästerverk, prisbelönat och älskat av kritiker världen över. Ändå har böckerna något som gör att jag inte kan sluta om jag väl börjar läsa. Bara en sida till. Bara en bok till…

Men åh. Hur kan skaparna av Cold Feet lämna oss mitt i allt det här? Hur ska det nu gå för de stackars karaktärerna?

h1

Kiffe, kiffe imorgon

april 18, 2007

Under en hastig genomgång av bibliotekets nyhetshylla råkade jag plocka med mig Faïza Guènes Kiffe kiffe imorgon. Invandrarskildring från parisförort kändes definitivt som något jag inte läst förr, dags att variera sig. Bokens jagberättare Doria är femton år och bor i en parisförort med det falskt klingande namnet Paradiset. Fadern har lämnat familjen och återvänt till Marocko för att gifta sig med en yngre kvinna som förhoppningsvis ska föda honom en son. Modern städar hotellrum och har efter närmare tjugo år i förorten fortfarande inte sett Eiffeltornet.

Dorias berättelse om duster med lärare och socialassistenter, om skammen i att vara fattig och gå i begagnade kläder och om ilskan mot fadern som övergett dem skulle kunna vara hjärtskärande. Det är den inte, eftersom den levereras kryddad med stora doser svart humor. Jag sitter och fnissar åt de dråpliga beskrivningarna, ibland med ett litet stygn av dåligt samvete – får man ha roligt åt det här?

Nej, det här är ingen dyster misärbeskrivning, och på sitt sätt är väl också det ganska tacksamt. Doria är en fighter, trots sin periodvisa svartsyn, och förortslivet är faktiskt inte bara elände.

Jag gillar den mörka humorn och Faïza Guènes rappa berättande om Dorias liv. Likaså uppskattar jag de litterära referenserna som hon lägger i Dorias mun. Mer än så blir det inte. Kul och ganska skärpt underhållning, men knappast en bok jag kommer att minnas om fem år.

Faïza Guène: Kiffe, kiffe imorgon. Norstedts 2006, 169 sidor. ISBN: 9113015184.