h1

Väckelsekristna barnsoldater

maj 21, 2007

I vissa kretsar är Markku Koivisto och Nokiamissionen mycket omtalade för närvarande. Husis har snappat upp det här, och i lördags ägnade de ett helt uppslag åt fenomenet. Jag har delvis varit böjd att hålla med biskop Björkstrand som intervjuades i samband med artikeln, och uppmanade folk att ta det lugnt och låta det hela blåsa över. Jag har ju mina peronliga problem med karismatiska rörelser, men har försökt att vara vidsynt och tolerant och allt det där. Tänkt att allt behöver ju inte vara dåligt.

Förvisso inte, nej.  Men när Husis visar upp femåringar klädda till Guds soldater, komplett med hjälm och sköld mår jag faktiskt illa och kan inte annat än helhjärtat hålla med domkapitlet i deras kritik mot användandet av krigstermer. Det här ger mig Jesus-Camp-vibbar. Nej, jag tror inte att Nokiaväckelsen är samma sak som det vi fick förfäras av i Jesus Camp. Däremot anser jag det vara alarmerande med en väckelserörelse som förhärligar krig och lär barnen att de ska leka soldater. Någonstans där passerade Nokiaväckelsen alla mina gränser.

5 kommentarer

  1. Ja fy, jag mådde verkligen illa av bilderna på dom där barnen i rustning! Och jag ogillar verkligen då den intervjuade säger ”Det handlar förstås om andlig rustning”. Är det så FÖRSTÅS det? Jag betvivlar starkt att barnen förstår vad en ”andlig rustning” är för nåt!!!


  2. nåja, int vet jag nu om det här är nåt så radikalt annorlunda från Frälsningsarméns majorer och andra soldatranger.

    Jag slår gärna vad om att de flesta som läser om det här i tidningen blir mer upprörda över det än över självmordsbombande åttaåringar i Mellanöstern.

    Go figure.

    Nokiamissionen är ofarlig. Varför blir alla så paranoida för när kristna vågar prata om sin tro i vidare mening än bra ”det här tror jag, hoppas du tycker att det är okej”?

    Nillis, skulle du ha blivit lika upprörd om en teatergrupp skulle ha klätt ut sina barn till nazisterna i Sound of Music, med svastikan och hela köret?


  3. Mathias: Jag tycker att det är annorlunda, men kanske är jag slarvigt insatt i Frälsningsarméns verksamhet? Det är väl ändå en viss skillnad på att klä ut småbarn till soldater, krigsrustade sådana, än att ha lånat uniforms- och graderingstanken från det militära och inrikta sig på vuxna?

    Vad gäller Sound of Music-nazisterna så tycker jag att de är ett lite haltande exempel då nazisoldaterna i Sound of music inte framställs positivt, utan utgör ett hot, det som den förmodat ”goda” familjen flyr från.


  4. Men är du då insatt i hur Nokiamissionen undervisar sina barn? Eller räcker det med att se ett foto i en tidning?

    Nåjo, du har rätt, Sound of Music-exemplet var haltande. Men jag bara undrar och ville försöka förstå varför kristen undervisning och krigsutrustning är så mycket farligare och äckligare än populärkulturella inslag typ Turtles, Spiderman, vapen, häxinfluerade barnprogram riktade till typ fyraåringar?

    De som inte har egna barn kanske inte vet hur mycket barn lever sig in i allt det här, och hur svårt de har att dra tydliga gränser mellan fantasi och verklighet. Jag blir bara lite konfunderad när jag ser människor bli hysteriska över kristen undervisning (eller bara ett foto i en tidning), men inte över våldsamma barnprogram eller krigsinfluerade lekar.


  5. Mathias: Om någon skulle välja att lägga upp Sound of Music som barnteater skulle jag verkligen reagera starkt emot! Jag hoppas att budskapet i den pjäsen går att förklara för de barn som är ett måste i pjäsen (von Trapp barnen) på ett sätt så de inte blir uppskrämda!

    Jag vet inte speciellt mycket om Nokiamissionen men det enda jag anmärkte på, var bilden på de utklädda barnen. Jag hoppas att HBL har så mycket klass att de i alla fall citerar ”lekledaren” korrekt, då hon säger “Det handlar förstås om andlig rustning”, även om man kan tänka sig att annat i artikeln kan vara sett ur ett inskränkt perspektiv.
    Jag förstår fortfarande dock inte hur någon kan få barnen att förstå vad den ”andliga rustningen” handlar om! Just det du säger att barnen inte kan dra gränser mellan verklighet och fantasi tycker jag är väsentligt här! Visst det kan vara viktigt att förklara andlighet för barnen på ett mer konkret sätt. Jag anser det inte vara ett lämpat sätt att förklara andlighet genom att dra paralleller till soldater!

    Jag vet inte om det är farligare att jämföra andlighet med soldater eller att barnen ser på barnprogram med skrämmande inslag. Jag tycker själv dock att det är viktigare, för barn speciellt, att visa upp kyrkan som en fridsam plats.

    Slutligen måste jag påpeka att jag absolut hör till dem som blir upprörd över våldsamma barnprogram och liknande! Religion råkar dock vara mycket angeläget ämne i mitt liv, vilket eventuellt gjorde att jag blev extra upprörd över det här.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: