h1

Årets biografi

juni 18, 2007

Boel Westins Tove Jansson-biografi måste vara den av mig mest ombloggade boken någonsin, och då har jag inte ens ägnat den en ordentlig bloggtext än – men den kommer nu. Jag vet att det finns folk som vill åt den här boken, och ska alltså lämna den ifrån mig snart.

Tove Jansson – Ord, bild liv är godis för alla som är ens lite intresserade av Janssons författar- eller konstnärsskap. Boel Westin har under arbetet med sin doktorsavhandling Familjen i dalen vunnit Tove Janssons förtroende, vilket bland annat ledde till många personliga samtal samt ensamrätt (bland forskare) till Janssons privata arkiv. Detta arkiv var enligt Westin mycket välordnat och innehållsrikt – med andra ord kan man anta att det är en dröm för forskare.

En del av arkivets innehåll, samt material från många andra håll, blev smakligt förpackat och förmedlat på nära 600 sidor, inklusive litteraturförteckning. Jag läste och läste och var alldeles fascinerad. Jag identifierade mig med Tove – det tror jag är oundvikligt under den här läsningen. Jag kom på mig själv med att undra vad jag själv avslöjar om mitt liv i mina egna privata antekningar, och tänkte att det nog är tur att jag inte har ett internationellt rykte att tänka på eftersom mina icke-arkiverade skrifter inte alltid är så genomtänkta.

Även om jag har läst ett antal böcker och texter om och av Tove Jansson finns det en hel del nytt och nygammalt att upptäcka. Westin har gått kronologiskt till väga, och med avstamp i den Hammarsten-Janssonska släkthistorien tar hon läsaren genom Toves liv och skapande.

Litteraturvetare som jag är tycker jag att analyserna av Janssons texter hör till de mest njutbara bitarna. På ett tåg mellan Åbo och Tammerfors sitter jag saligt fascinerad och läser om likheterna mellan Toves Farlig midsommar och Shakespeares En midsommarnattsdröm och känner att jag måste läsa om dem båda två, snart. Likaså är det mycket intressant att läsa om privatlivet och umgängeskretsen, och hur dessa satte sina spår i Toves konstnärliga och litterära skapande.

I finlandssvenska medier har biografin så långt jag har följt med fått mycket positiv kritik. Husis recensent invände en aning mot att Tove Jansson framställs i så övervägande positiva ordalag, och menar att även hon måste ha haft sina mindre underbara sidor som det hade varit intressant att läsa om. Birgitta Ulfsson recenserade biografin i Radio Vega, och undrade varför den måste vara så tråkig, ”som om en hemul skrivit en biografi över en snusmumrik”. (Är det bara i finlandssvenskt kulturliv man självklart kan dra till med en sådan metafor och precis som man tänkt sig få folk att förstå exakt vad man menar?)

Jag håller med om att Tove Jansson blivit lite av en oantastlig nationalikon, men kan förlåta Westin för att hon förmodligen ytterligare bidragit till detta fenomen. Jag menar, det är trots allt Tove Jansson, och jag har beundrat henne sedan jag lärde mig läsa och upptäckte muminserierna. Den tråkighet som Ulfsson hittade i biografin hittar däremot inte jag – men så är jag kanske mer av en hemul än jag vill erkänna.

Om ni bara ska läsa en biografi de närmaste åren, och om ni någonsin läst en muminbok eller har ens ett litet intresse för bild- och textskapande: Läs Tove Jansson – Ord, bild liv. Och jag nästan garanterar att ni kommer att finkamma biblioteket på jakt efter janssonsk litteratur att läsa (om) efteråt.

Boel Westin: Tove Jansson – ord, bild, liv. Schildts 2007, 596 sidor. ISBN: 9789515016720 (Albert Bonniers förlag, ISBN: 9100113255)

Annonser

One comment

  1. Ja, visst är den bra!

    Jag la precis ut mina egna reaktioner på boken.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: