h1

Dagens upptäckt:

juli 8, 2007

Svt sänder underbara Ebba och Didrik i repris i sommar, och alla vi som saknar tillgång till tv/svt kan glädja oss åt att avsnitten finns till beskådan på svts sidor. Kvaliteten är inte den roligaste, men det är ju trots allt Ebba och Didrik, så jag tittar ändå närmast som en besatt och har överseende med det mesta. För det är ju så bra. Vet inte hur många gånger jag har sett serien, men varje gång lyckas den beröra mig och väcka intressanta frågor. Frågan är om den inte är bättre än min gymnasiefavorit Glappet, även den med manus av Christina Herrström.

Ebba och Didrik är en barn- och ungdomsserie, och ändå är den bitvis så obehaglig att det känns i kroppen. Helt utan våldsfrosseri, bara genom att lyfta fram mänskliga relationer och socialt spel på skolgården. Här är något för dem som inbillar sig att barn är godare, renare, snällare än vuxna människor. Det är något genialiskt över Herrströms förmåga att göra Ebbas och Didriks sommar till något allmänmänskligt som talar minst lika mycket till den vuxne som till barnpubliken.

Jag läste för övrigt böckerna Ebba och Didrik för ett par somrar sedan, och häpnade över att familjefaderns otrohetsaffär inte alls finns med i bokversionen. Skulle vara mycket intressant att höra Herrströms egna motiveringar för att lyfta ut den biten.

Annonser

5 kommentarer

  1. Har sett ett avsnitt i sommar men jag vet inte. Jag tyckte nog bättre om den när jag var liten och nästan totalt missade de ångestframkallande bitarna.
    Nej tacka vet jag Dårfinkar och Dönickar. Min absoluta barndomsfavorit.


  2. Den går att köpa på dvd…


  3. Maria: Jag vet, men senast jag kollade så var den tillfälligt slut hos cdon…


  4. Jag har serien på vhs om du vill ha ”helt okej” kvalitet! 🙂


  5. Åh, den är underbar. Vi såg om den nyligen här hemma.

    VA?! Är han inte otrogen i boken..? Det var märkligt. Det är ju en rätt stor grej i serien ändå. Jag tycker förstås alltid att det är vidrigt när otrohetshistorier ”blir bra” när den otrogne kommer tillbaka och allt är förlåtet och accepterat. Funkar det nånsin så på riktigt, liksom? Ur Ebbas perspektiv är det givetvis bra att få pappa tillbaka hem, men vad känner mamman? Så jag kan verkligen se fördelen med att utesluta det.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: