h1

Glitterspray

juli 10, 2007

Jag hade helt missat att Bengt af Klintberg har gett ut en ny samling moderna vandringssägner – ända tills den kom i min väg på jobbet, katalogiserad av en kollega som högprioriterat den för att komma åt den för egen del. Jag kunde naturligtvis inte heller motstå läckerbiten, bar hem den i triumf och läste under stor fascination. Titeln Glitterspray syftar på den inledande vandringsmyten, en berättelse som jag själv tagit del av i form av ett mail häromåret – men då med glittersprayen utbytt mot en handfull paljetter på en tvättlapp.

Det är inte bara vandingssägnerna i sig som väcker intresset och läslusten, utan minst lika mycket Bengt af Klintbergs analyser och bakgrundsinformation.  Jag fascineras av hur vanringssägnerna i många fall är en spegel av sin tid, och hur föremålen för människors rädsla och skräckfyllda förtjusning kommer fram i de ”sanna” historier man för vidare. Vandringssägnerna fyller fortfarande en funktion, trots att ramarna för berättandet delvis har ändrats i och med att de numera sprids även via dagspress och internet. Det intressanta här är förstås att människans berättande består, även om de yttre omständigheterna förändras. Vetenskap och teknologi kan inte ersätta en god historia. För närvarande tycks ju de så kallade sanna berättelserna också stå i extremt hög kurs på bokfronten – undrar om det inte finns en hel del samband mellan vandtingssägnerna och de ”sanna” sensationshistorier som går i tryck?

I vilket fall som helst är det intressant att jämföra de klintbergska vandringssägnerna med historier man själv har stött på i olika former. Hur många har inte hört att det är farligt att simma strax efter att man har ätit? Detta är enligt af Klintberg lika mycket en myt som den sydeuropeiska föreställningen att man inte heller bör duscha genast efter maten. Af Klintberg berättar om en vandringssägen (i hans version kallad Avsnoppad) som utgör en mycket minnesvärd episod i John Irvings Garp och hans värld. Jag hittar, helt utan hjälp från författaren, en liknande koppling mellan Älg i bil och en av novellerna i Anna Gavaldas Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans. Vandringssägnernas närvaro omkring oss blir också närmast kusligt tydlig då jag någon dag efter att ha läst om sägnen Kort tentamensfråga kan läsa samma berättelse återgiven i en kolumn i Husis.

Kort sagt: Det här är forskning när den är som mest underhållande, och jag får en oroväckande känsla av att jag kanske borde läsa fler kurser i folkloristik.

Bengt af Klintberg: Glitterspray och 99 andra klintbergare. Atlantis 2005, 312 sidor. ISBN: 917353045X

Annonser

3 kommentarer

  1. 🙂 Jag funderade på att köpa ”Glitterspray” på bokrean i vintras men gjorde inte det… Ångrar det lite… Läste ”Råttan i pizzan” för något år sedan och det var ju oerhört intressant!! 🙂 Och ja, vandringssägnerna säger ju en hel del om hur vi ser på olika företeelser i samhället. Kom att tänka på historier som någon i gymnasiet berättade om någon invandrarpizzeria i Uleåborg… sådana historier cirkulerade ju i Sverige på 60- och 70-talet – men vi är ju lite ”baket” med det mesta i Svenskfinland… och i Åbo berättade en kille glitterspray-storyn och sa att det handlade om en kvinna i Esse… Vandringssägnerna finns verkligen runtomkring oss 🙂


  2. Jag hittade ”råttan i pizzan” och ”den stulna njuren” på skolbibiloteket någon gång på högstadiet och slukade dem. Borde nog ställa mig i bibliotekskö för ”glitterspray” nu…


  3. Köpte faktiskt Glitterspray för nån vecka sen och har läst ca två tredjedelar nu. Jätteintressant, förstås 🙂 Rekommenderas!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: