Archive for 27 augusti, 2007

h1

Charlotte Löwensköld

augusti 27, 2007

Jag har varit sparsam med de uttalade läsprojekten i sommar. Ett enda har jag haft, nämligen de två återstående delarna i Selma Lagerlöfs Löwensköld-trilogi. Jag ska opponera en gradu som behandlar trilogin i höst, och ville gärna läsa böckerna före. Löwensköldska ringen läste jag redan i vintras, inspirerad av graduskribenten. Nu är Charlotte Löwensköld utläst, återstår att se hur det går med Anna Svärd.

Jag älskar Selma Lagerlöfs Jerusalem, och varje gång jag läser något av henne hoppas jag att det ska bli en läsupplevelse i klass med Jerusalem. Det har det hittills aldrig blivit. Charlotte Löwensköld höll jag dessutom på med bra länge innan jag kom till sista sidan. Jag kan inte direkt påstå att det skulle vara för att den var dålig, tråkig eller ointressant, snarare var det väl så att den inte var det mest passande för min sinnesstämning och för min snuttläsning. Jag hade svårt att dras med av historien, trots att den i princip var intressant, och trots att Selma Lagerlöf även här ger prov på sin människokännedom.

Charlotte Löwensköld själv är en ganska intressant karaktär, en av Lagerströms starka och driftiga kvinnor. Det är om henne romanen handlar, men också om hennes fästman Karl-Artur, som Charlotte till nästan vilket pris som helst vill ta hand om och värna. Hon har stora planer för honom, till viss del i lönndom, men Karl-Artur själv vill leva ett liv i enkelhet och tjäna Gud. Det hela leder till väldiga förvecklingar, som vad gäller graden av snårighet och komplikationer inte står dagens såpoperor efter. Det är faktiskt först när det har blivit ungefär så invecklat och tilltrasslat som det bara kan bli som jag verkligen börjar engageras i min läsning. Det är nämligen då jag börjar drivas av en nyfikenhet på hur Lagerlöf ska reda upp allt detta som hon har låtit sina romanpersoner ställa till med.

Selma Lagerlöf: Löwensköldska ringen och Charlotte Löwensköld. Bonnierpocket 1998, 355 sidor. ISBN: 9100557919

h1

årets simtur

augusti 27, 2007

Hemkommen från roadtrip med brodern. Vi körde till Närpes och träffade folk vi är släkt med, på längre och närmare håll. Mycket fint. Mitt i en av de närpesiska skogarna finns ett favoritställe för simning i ett gammalt grustag. Klart vatten, bråddjupt och omgivet av höga klippväggar. Fick årets absolut häftigaste simtur ikväll eftersom ett avlägset åskväder täckte den turkosblåa himlen med stora orangefärgade moln. Allt badade i mättat orangegult ljus, och stundvis drog små regnskurar in. Läckert att simma med blicken fäst på regndropparna som träffade vattenytan. Må vara att jag egentligen föredrar salta havsbad, men ska man simma i sötvatten måste det här vara det ultimata. Synd bara att vägen är så lång att det på sin höjd blir en sådan simtur per sommar.

Lite smittad är jag av den där ”hjälp, nu är hösten här”-stämningen som råder just nu, och därför kunde jag inte göra mig fri från September’s coming soon-känslan i bakhuvudet. Det kan ha varit årets sista simtur. Om det var så var det i alla fall en storartad grande finale.