Archive for 8 december, 2007

h1

teprovsmakning del 1

december 8, 2007

Sådär sakteliga håller jag på att smaka mig igenom de tesorter jag fick av Helena genom vårt tebyte. Hittills har jag bl.a. testat Greenfields Creamy Rooibos och Classic Breakfast.

Jag är lite skeptisk till vad Greenfields svarta teer utan smaksättning kan göra för mig. På senare år har jag lärt mig att jag faktiskt kan dricka grönt te utan smaksättning, och att det kan vara riktigt givande om man kommer över en bra sort. Fast svart te är ju inte lika mycket min grej som grönt, och de svarta sorter jag dricker regelbundet dricker jag ju för smaksättningens skull. Nu fanns det ju en del smaksatta svarta sorter med i Greenfields provutbud också, men jag känner att jag vill spara dem till ett aningen mera speciellt tillfälle. Att Christmas Mystery ska drickas en dag som känns extra julig är ju givet, men frågan är om jag orkar vänta till påsk med Easter Cheer…
Classic Breakfast drack jag faktiskt som morgonte en av de morgnar när jag hade bråttom iväg och visste att det i stort handlade om att stjälpa i sig te och samtidigt undvika att bränna sig allt för mycket. (Morgnar inte min grej, nej.)
Jag är medveten om att det här inte låter som ett ultimat scenario för teprovsmakning, och det var det knappast heller. Å andra sidan dricker jag nästan alltid svart te såna här morgnar, i synnerhet sorter jag gärna vill ha ur skåpet, sorter jag annars inte väljer så ofta. Detta därför att risken är stor att jag aldrig hinner dricka upp hela min tekopp, och ska man hälla ut te får det ju gärna vara en sort som man inte är jätteförtjust i.

Classic Breakfast luktade förfärande likt Liptons Yellow Label, men smakade dessbättre neutralt svart te. Yellow Label har en gång gjort en mycket snabb vända i min magsäck, om man säger så, och därav gick jag under flera år långa omvägar förbi det. Numera kan jag dricka det om jag måste, men det kommer aldrig att få en plats i mitt köksskåp, var så säkra.

Creamy Rooibos däremot blev en större favorit. Doftade väldigt mycket apelsin när jag öppnade påsen, vilket kändes lovande. Rooibos verkar gå bra ihop med apelsin, har testat andra apelsinsmaksättningar av rooibos tidigare och det har alltid funkat bra. I Greenfieldfallet är aplesinsmaken i den färdiga drycken inte lika tydlig, där mjukas den upp med något vaniljliknande. Jag irriterar mig lite på att påsarna inte bistår en med någon innehållsförteckning. Greenfield lägger gärna ut texten om vilket gott te det här är, men håller tyst om smaksättningen. När de nu en gång packar de enskilda påsarna i folieblandad plast (rena miljörysningen, även om det påstås hålla teerna fräscha och förstklassiga) med vackra, ofta lite drömska bilder, tycker man att de kunde ha fulländat sin förpackning med lite tydlig information om vad teerna innehåller, därmed alltså också om hur de smakar. Hemsidans beskrivning bekräftar mina aningar av vanilj och min ganska tydliga vetskap om apelsin, men inte ens där vill man på allvar avslöja vad som gömmer sig i påsen.

Men Greenfield hittills alltså: Creamy Rooibos skulle gärna få återkomma i teförrådet, men Classic Breakfast slipper jag helst i fortsättningen.

Andra bloggar om: , ,