Archive for 30 januari, 2008

h1

Pappershögar

januari 30, 2008

En mindre trevlig begåvning jag har är förnmågan att omge mig med pappershögar som till största delen består av osorterat material. Föreläsningsanteckningar, tomma kuvert, anteckningslappar, räkningar, lönespecifikationer, namnsdagskort, poängmeddelanden från S-gruppen eller K-kedjan…

Rensa och släng, försöker jag uppmana mig själv, och så tänker jag att nästa oplanerade veckoslut ska ägnas åt en storrengöring av skrivbordet och andra platser i hemmet som agerar avställningsytor och därmed hem för alla dessa pappershögar.

Men till mitt försvar: Pappershögarna skulle inte vara lika många om det inte var så invecklat att kasta papper. Ta det här med fönsterkuvert exempelvis. Får man eller får man inte kasta dem i pappersinsamlingen? Jag lutar åt att man inte får, och sitter alltså och river bort de förhatliga plastfönstren. Och hur är det med limmet på kuverten? På den punkten vill jag egentligen helst fortsätta att leva i förnekelse, ifall det skulle vara så att även limmet är ett problem vid pappersåtervinningen. Jag vill inte veta! Jag vill åtminstone kunna kasta de fönsterlösa kuverten när jag har befriat dem från innehållet.
Och sedan har vi skräckhistorierna om människor som kommer över andras privata uppgifter genom att rota i pappersåtervinningen. I brist på dokumentförstörare eller gerbiler sitter jag och finriver vissa papper innan jag kan forsla dem till pappersåtervinningen.

Kan ingen bara ge mig en gammal hederlig eldstad?

Andra bloggar om: , , ,

h1

tankar före sovdags

januari 30, 2008

Ju mindre man bloggar, desto högre blir tröskeln för vad som är relevant att blogga om.
Jag vet att bloggande inte borde bli ännu ett måste, men ändå kan jag känna att jag borde… I synnerhet eftersom jobbet äter upp min skrivkurs och i övrigt inte heller gynnar det fria formulerandet i bloggform under utdragna sittningar med temuggen framför datorn. Någonstans behöver jag formulera mig med tanke på läsare, ändå utan att bli allt för styrd. Bloggen är det där mellantinget mellan dagbok och kolumn.

Går ut med soppåsen, väljer soptunnan längst in och tänker som så många gånger förr att det är min skyldighet att lämna plats i tunnan närmast dörren, utrymme för dem som är oförmögna att ta tre steg till in i soprummet när tunnan närmast dörren är överfull. Det är min skyldighet som förnuftigt tänkande människa, kan jag tänka. Sedan blir jag lite bitter på min omgivning, inser att jag ibland ser på mina medboende som något korkade, och måste försvara mig med att när man ser vad de ställer till med så är det svårt att låta bli.

Jag tycker inte om den där bristen på förnuftigt tänkande, lika lite som jag tycker om att mötas av människor som behandlar mig som om jag skulle sakna just förmågan att tänka förnuftigt. Där regler och föreställningar blir viktigare än vad man gör i den situation man har framför sig.