h1

kattmöte

september 24, 2008

Ledsen kvällspromenad igår kväll. Ibland blir jag så uppgiven över människorna. Hur vi sviker och sårar varandra, hur vi har ihjäl varandra på de mest fruktansvärda sätt. Och bortsett från Kauhajoki-katastrofen hade jag egna sorger och bedrövelser att tampas med.
Träffade en för mig okänd katt. Inte världens vackraste, utan lite småtjock, med sönderrivna öron och pälsen sträv av damm. Däremot var det en väldigt vänligt sinnad katt som njöt av att bli klappad och kliad under hakan. Av mig, en okänd människa, som ju lika gärna hade kunnat vara ute efter att kasta sten på den eller bura in den. Jag kanske slutar som en sån där galen tant med femtio katter jag också. Ibland inser jag hur lätt det skulle kunna gå så. Det är så lätt att förstå katter jämfört med människor, och det är så mycket lättare att låta tårarna rinna inför en främmande katt än inför en okänd människa.

Andra bloggar om: ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: