h1

Slättens tomrum

oktober 13, 2008

Jag hade tänkt posta en ifylld lista, men insåg att den var för intetsägande även för att vara lista, och att den trots det avslöjade saker om min person som kanske inte borde finnas tillgängliga i den här formen.

Jag borde kanske skriva något mera textuellt och mindre privat istället, något om hur jag var ute och vandrade på den stora slätten under tidig lördagskväll och att det var rena meditationen med den låga horisonten, tystnaden och vinden som blåste ur mitt huvud så att det kändes rentvättat från alla ögonblick av frustrerad stress den gångna veckan. Jag säger ju alltid att jag älskar havet, och visst är det härligt när det skvalpar ljudligt mot strandstenarna under min cykeltur till jobbet, men frågan är om jag inte har förbisett det österbottniska slättlandskapet en aning. Det är så sällan jag går rätt in i det och låter mig uppfyllas av tomrummet.

Andra bloggar om: , ,

Annonser

2 kommentarer

  1. Ja det är mycket underskattat, det finns ju ändå inte speciellt många ställen här där man verkligen kan vandra längs havsstränder här uppe. Leriga åkrar i Novemberdimma är väl så meditativa.


  2. Herregud, jag måste åka till dina slätter någon gång – det hör ju vem som helst.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: