h1

Mörk Kaaberbøl

november 9, 2008

Veckans sista timmar jobbade (jag tappade räkningen, men borde ha jobbat fler än 55, färre än 60). Sedan cyklar jag hem och läser ut Lene Kaaberbøls senaste ungdomsfantasy Skuggporten. Inte lika bra och fascinerande som Skämmarserien förstås, och den greppade mig inte heller lika mycket som Katriona Trivallia-serien. Läsvärd ändå, mycket Narnia-vibbar (tänk fantasyvärld som man når från ett hus i vår egen värld, och en ond drottning som förslavat ett helt land) och faktiskt riktigt… äcklig. jag skulle vilja kalla det här skräckfantasy för hu så obehaglig den var på sina ställen. Jag vet inte om den egentliga målgruppen finner den lika otäck, vissa saker sitter ju mer i ens vuxna hjärna som är kapabel att se så mycket mer än det som står tryckt i boken. Det här med mor-dotter-förhållandet i boken… Kaaberbøl är ju lite specialiserad på knepiga familjeförhållanden, och här har vi ett till – med råge. Lite Potterskt tycker jag att det är också, speciellt med tanke på frågan om var arvet slutar och miljön och de egna valen tar vid.
Men just den här mor-dotter-grejen, och det Anna ställs inför i den Andra Världen, det tycker jag är otäckt på riktigt när jag börjar fundera närmare på det. Det finns så många symboliska läsningar man kan göra av den här boken, och de är inte vackra. Det är väl också en evig fråga, den som handlar om var gränsen går mellan att skydda de unga från mörkret, eller ge dem redskap att hantera det mörker de ändå möter utanför fiktionen.

Men sedan finns ju ljuset också, och Kaaberbøl gör det där fina än en gång, den där kopplingen mellan de kulturella skönhetsvärdena och bekämpandet av världens mörker och ondska. (fast jag tycker ändå att hon gör det med mera tyngd och bredd i Skämmarserien).

Någon som har hunnit läsa (förutom ka på Flaskposten)?

Andra bloggar om: , ,

Advertisements

4 kommentarer

  1. Å – ditt inlägg gör mig sugen på att skriva lite mer i gröna rummet också. För Flaksposten är ju ”bara” tips med en helt annan målgrupp än den fladdriga vuxenbloggen. Håller defnitivt med dig om att Skuggporten inte håller samma standard som finfina serierna, men ändå – det är kul att LK testar något nytt.


  2. Åh, jag har bara läst den första Katriona-boken, men jag tyckte att den var asbra. Borde verkligen läsa mer av Kaaberbøl.

    (Min gamla recension: http://www.catahya.net/litteratur/recensioner.asp?id=519)


  3. Maria, nu blir jag lite avundsjuk på dig som har så mycket härlig läsning framför dig! I synnerhet som den första Katriona-boken är ganska slätstruken i jämförelse med bok nummer två, och hela trilogin når ju hur som helst inte upp till Skämmar-serien. Läs och dela med dig av dina åsikter! I Hermelinen och Isfågeln får du dessutom just den fördjupning som du saknade i Silverhästen.


  4. Instämmer med Ika: Katrionaböckerna är så fina – men inte alls lika fina som Skämmarböckerna. ÅH! Maria, din jul kommer att bli helt sagolik!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: