h1

otajmat

januari 21, 2009

En månads förlängning på kontraktet igår, och med världens mest ironiska tajming ever ramlade värsta jobbdagen på väldigt länge över mig idag. Den började så bra, med årets första talgoxe och en lite ovanlig morgon som motverkade min sedvanliga seghet (det kanske var så enkelt som att jag fick gå på morgonmöte där det diskuterades hyfsat intressanta saker. Jag tror jag har morgonmötesabstinens efter sommarens jobb). Sedan tog jag bussen till min nuvarande utlokalisering, och allt blev elände. Jag frös, och när det var dags att äta lunch var jag egentligen för trött, ville bara lägga huvudet på bordet mitt i lunchtallrik och bok och sova. Ännu mera frusen efter lunch, för eländig för att orka jobba stående, försökte jobba sittande, fick i vanlig ordning ont i ryggen. Telefonen ringde i ett och jag påbörjade olika projekt som jag fick avbryta för att betjäna kunder eller svara i telefon. Varefter jag naturligtvis glömt bort vad jag höll på med och påbörjade något nytt.
(Det finns en anledning till att jag slösurfar under stilla stunder när jag sitter i kundservice på lite mera tätt bemannade ställen, för det är oftast betydligt mera frustrerande än fruktbart att försöka göra nytta.)

Sedan fick jag huvudvärk också, för första gången på vem vet när, och jag blev inte av med de sista kunderna före klockan var tio minuter över stängningsdags och när jag väl skulle gå hem visade det sig att ytterdörrens elektriska och tidsinställda lås buggade sig och inte alls gick i lås fast det borde ha gjort det för femton minuter sedan. Ringa vaktbolag och lämpa över ansvaret för ytterdörren på grannverksamheten för att hinna till bussen – som förstås var försenad.

Det här var verkligen en dag som gjorde skäl för känslan jag brukar ha när jag blir väckt före nio – Jag vill inte gå till jobbet i dag. Men nu när jag är hemma och har druckit te, ätit smörgås och lagt lite järnvägsräls i favoritspelet är jag plötsligt energisk och superinspirerad igen, lagom tills det börjar dra ihop sig till läggdags. O-fas, än en gång.

(Nån annan dag när jag är mindre gnällig ska jag berätta om böcker jag har läst – eller snarare lyssnat till – eller om den mängd teaterkultur som jag har insupit den här vintern.)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

3 kommentarer

  1. Men nu kan det ju bara bli bättre, eller hur? 😉 Järnvägsräls och favvospel – är det något du vill tipsa om? Är på jakt efter nåt bra spel på nätet… Annars gillar jag taipei på ica.se, men skulle inte vara helt fel med en ny favorit! 🙂


  2. Tja, i morgon har jag i alla fall den lyxen att ha en kollega med mig…

    Spelet jag har snöat in på heter Railroad Tycoon II och är dessvärre inget nätespel, men så roligt att jag borde blogga om det nån gång. Tio år gammalt, inte speciellt imponerande grafik – men beroendeframkallande.


  3. Alltså, det verkar som att du Verkligen förtjänar en muffins efter den här dagen.. Kanske har Railroad Tycoon samma effekt på dig som muffins på mig…men jag tycker du förtjänar en muffins 😉



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: