h1

sommarljus och slåtteräng

juni 24, 2009

Sommarsolståndet kom och gick, men sommarljuset är fortfarande kvar hos oss. Jag lär mig köra rundbalare idag, sitter i luftkonditionerad traktor och känner mig lite avskuren från omvärlden. Utanför traktorn finns solens värme, himlen som är oändligt hög över den låga horisonten, illblå med vackertvädermoln. Och hödoften, söt och god och färsk. Den har jag saknat. De rödprickiga och sönderrivna armarna har jag inte saknat, och saknar fortfarande inte.
Det är mindre teamwork över foderskördandet numera, även om vi har hjälp av grannpojken och även om jag fortfarande inte klarar av att hålla reda på alla detaljer kring rundbalaren utan hjälp från bisittande bror. Men vi är inte längre tre generationer som svettas i solen och oroligt spanar efter regnmoln medan vi lastar balarna för hand. Slåtterängen är sig ändå lik, renrakat vass. Inte saknar jag de rödprickiga armarna, inte snörena som skar in i händerna om man glömde handskarna, inte det svettiga oändlighetsarbetet med att bära småbalarna till rätt plats och bygga ihop dem stadigt när de väl kommit under tak. Sedan må rundbalarna vara hur oromantiskt plastiga som helst. (Fast vidare bra byggstenar till kojor blir de ju inte, så dagens jordbrukarbarn får vara arkitektoniskt kreativa på annat sätt.)

Cyklar tillbaka till stan i den svalnande men fortfarande behagliga kvällen. Njuter kvällsljus och andas in doften av hav i djupa tag, som om den gick att svälja och smaka. De där simturerna måste börja komma snart, för jag tror inte att jag trots låga vattentemperaturer kan hålla mig borta länge till, inte när havsdoften framkallar en vild lust att kasta sig i.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Annonser

2 kommentarer

  1. Så man får inte rödprickiga och sönderrivna armar av stänk från ensileringsmedlet? Men myrsyran är väl också oftast ersatt med snällare ämnen numera.


    • Kurt: Myrsyra har mina föräldrar inte använt under min livstid, så den är jag helt obekant med. Faktum är att ensilagebalarna som jag haft att göra med brukar göras utan tillsatser, alternativt med mjölksyrebakterier utblandade i vatten. Att det fungerar att göra ensilge utan tillsats av mjölksyrebakterier beror på att gräs och andra växter i allmänhet har ett lager av mjölksyrebakterier på ytan. Det är alltså samma princip som när man gör egen surkål. Mot bakgrund av det här känns AIV-syran alltså ganska onödig…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: