h1

Kroppsminnen på rutin

januari 9, 2010

Kommer in i köket och lägger handen på vattenkokaren som är varm, fast jag inte riktigt vet om jag ska vänta mig det. Kroppsminne och rutin, kroppen som gör saker utan att hjärnan måste ta del av processen på ett medvetet plan.
Vattenkokaren kan jag starta utan att komma ihåg att jag gjort det.
Att trycka in cykellåset kommer som en naturlig avslutning på den rörelse som inledde med att jag steg av cykeln. Efteråt vet jag inte om jag har låst cykeln eller inte, innan jag känner efter i tummen där låskänslan dröjer kvar en stund.
Första halkan, och kroppen som fortfarande minns hur man balanserar upp en oväntat glidande rörelse.
Hur jag lyfter lika mycket med magen som med ryggen efter ett års yoga och två års pilates, och hur jag oftast inte tänker på det innan jag känner magmusklerna spännas.

Tragglandet med pianot, med ännu motvilligare fingrar än vanligt efter långt uppehåll. Sakta kommer fingrarna ihåg vart de ska, inte för att jag tänker på det, men för att de själv hittar, av vanans makt. Och sedan: Nya noter, och i en plötsligt ljus sekund ser ögat melodins rörelse på pappret och rätt finger reagerar innan jag hinner tänka. En enda förflyttning, från en ton till en annan, men den värmer mig länge efteråt, sprider ljus över de stunder som mest känns som en upprepning av vad som fortfarande inte vill bli alldeles rätt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Advertisements

One comment

  1. Jättefint skrivet om något så vardagligt.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: