h1

Bokfrågornas ABC: J

mars 20, 2010

Från Lilla O.

Jag tycker att det är svårt att läsa böcker skrivna i jag-form då det krävs en del av författaren för att det ska bli bra. Berätta om någon bok skriven i första person som du gillar eller inte gillar.

Lustigt nog är det här en sak jag inte funderar på riktigt aktivt, vilket antagligen beror på att jag inte brukar hänga upp mig på jag-form alternativt tredje person i sig – det är när de inte fungerar eller när de fungerar extra bra som jag börjar fundera på dem. Jag tittade lite i mina bokhyllor (för ja, jag måste bläddra och verkligen kolla – ibland minns jag felaktigt att en bok är skriven i jag-form bara för att jag upplever att man har kommit huvudpersonen väldigt nära och för att mycket har setts genom huvudpersonens ögon), och upptäckte att storfavoriten Sittenfeld hör till dem som behärskar jag-formen utmärkt väl, men henne skriver jag ju om var och varannan vecka.
Extra speciell i sin jag-form är Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande av Xiaolu Guo, där Zhuang kommer till London för att lära sig engelska och där språket i boken utvecklas i takt med att Zhuang lär sig allt mera.

Berätta om en bok om eller av en journalist.

Elisabeth Sandlund var huvudtalare på UK 2010, och mer eller mindre trollband de flesta av åhörarna. Jag köpte hennes bok Drabbad av det oväntade, och har den som ett pågående långtidsprojekt. Boken berättar om hur hon som övertygad ateist plötsligt upplever ett möte med Gud, och vad detta möte leder till (i förstone mestadels kaos). Hittills gillar jag det jag läser, gillar att hon är eftersinnande och ifrågasättande samtidigt som hon formulerar sig klart och lagom personligt. Att hon är journalist märks tydligt både när det gäller språk och upplägg.

Jante styr Sverige och jag vill att du berättar om en bok där jantelagen gäller.

Nu under eftermiddagen började jag läsa Eremitkräftorna, andra delen i Anne B Ragdes trilogi om människorna på Neshov. Här tycker jag att jantelagen är närvarande på flera sätt – dels de som underkastar sig utan att ifrågasätta, dels de som ser den och vägrar underkasta sig, men som ändå inte helt lyckas frigöra sig.

Vad jiddrar du om? Det hade jag en elev som brukade fråga när han tyckte att jag snackade obegripligheter eller ren skit. Berätta om en bok som du tycker är rent jidder.

Åh, det är många det! Fredrik Lindströms Vad gör alla superokända människor hela dagarna? är ett exempel. jag har läst och verkligen gillat Lindströms böcker om det svenska språket, likaså hört honom underhålla i Hassan och därmed vet jag att han kan vara både rolig och intressant. Den här novellsamlingen hade alltså kunnat bli en riktig pärla – men det blev den inte. Totalt ointressant, och en besvikelse jag minns flera år efter avslutad läsning. Det obegripliga i boken är hur en underhållare och ordkonstnär kan få till något så totalt ointressant.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: