Bokgodis

Började läsa Anders Börjelids Eldbärare igår kväll, och redan i förmiddags började jag hitta tillbaka till storyn och komma ihåg varför jag tyckte så mycket om Ondvinter, och undra hur jag egentligen kunde glömma det och låta Eldbärare ligga hemma oläst så länge.
Så fin fantasy det här, fin och annorlunda och smart. Ta det här med hur Börjelid använder sig av vädret – ondvintern som suger allt livsmod ur dig (alla som likt mig mår illa av ljusets frånvaro vintertid lär känna igen sig), eller som nu i Eldbärare där en av tvillingarna möter en snöstorm så vass att den skär upp sår om man inte aktar sig. Det här sättet att ta ett fenomen alla känner till och ge det en twist så att det fördjupas känner jag igen från Lene Kaaberböls Skämmar-serie. Faktum är att jag tänker på Kaaberböl när jag läser Börjelids beskrivningar av könsrollerna bland Blodets folk också, och jag börjar bli nyfiken på om Anders Börjelid också har läst Skämmar-serien, eller om det här bara är en nödvändighet om man ska skriva bra nordisk fantasy numera.

(Det här är alltså ett boktips för folk som har ens ett litet intresse av att läsa fantasy. Ondvinter och Eldbärare är de första två delarna av fyra, och fortsätter det så här kommer jag knappt att kunna bärga mig tills del tre kommer ut.)

Läs även andra bloggares åsikter om läsning, boktips, fantasy, Lene Kaaberböl, Anders Börjelid, Ondvinter, Eldbärare

Annons