h1

Den sköra historien

november 17, 2010

Tillbringar den tidiga kvällen hos morfar, och tänker efteråt att historien är så fruktansvärt skör om man vänder sig om och följer sin egen existens bakåt. Alla de här valen som han har gjort – återvända till fronten eller inte, rymma till Sverige eller inte, återvända hem eller inte – val som har fört honom till den punkt där han stannade kvar i hembyn, gifte sig med min mormor, blev far till min mamma och så småningom morfar till mig. Det svindlar att vända sig om och titta bakåt, att tänka att ett enda val som slutat annorlunda hade fört honom någon annanstans, hade gett honom andra barn eller andra svärsöner och andra barnbarn. Om morfar hade dött i sin ungdoms dubbelsidiga lunginflammation hade jag inte funnits. Om han och mormor hade gjort allvar av planerna på att flytta till Sverige hade jag antagligen inte heller funnits.

Och sedan, för att knyta samman världen och återvända till den finlandssvenska ankdammen berättar morfar om hur han första gången träffade min farfar, utan att ha en aning om att han väldigt många år senare skulle återse honom som sin dotters blivande svärfar. Min morfar sitter plötsligt och delger mig små detaljer om min farfar, detaljer som jag inte hade någon aning om att jag kunde få reda på.

Det är märkligt det här livet och alla de här människorna som har levt det innan jag ens var påtänkt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

4 kommentarer

  1. Ika.

    Tack för fina ord. Jag bollar dom rakt tillbaka. Även då min morfar råkade vara ryss så känner jag igen mig i dina ord. Kanske sågs dom där på fronten – våra morfädrar?
    Trist med din mormor.

    Kalle


  2. Sv: Ja, det är ett bra vårdande. Lagom.

    Haha, ja, så kan det gå … Hm, är du medlem på lockig? Kanske finns det någon där som har testat det också, jag har dessvärre aldrig hört talas om det tidigare.


  3. Ja, man kan verkligen undra över sådana där saker.


  4. Så fint skrivet. Jag har också ibland funderat hur nära det många gånger varit att min familjehistoria tagit en annan vändning. Tänk om min mormor blivit kvar på Åland, där hon jobbade som ung. Det var nära att hon blivit förlovad där, om jag förstått saken rätt. Eller om farfar inte kommit hem från kriget.
    Så fint att din morfar kan berätta allt det här för dig.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: