h1

Litterära mellandagsbryderier

december 27, 2010

Ni vet hur vissa bokmalar brukar blogga om att de alltid packar fler böcker än de rimligtvis kan hinna läsa, i överdriven rädsla för att stå helt utan läsning innan man åter är hemma hos sina bokhyllor?
Något för mig att ta efter till nästa jul.
Den tjugotredje packade jag med mig julklappar och mat och värmebyxor och vem vet allt, däribland även en återhållsam liten bokpackning bestående av två romaner, en ljudbok i iPoden och två grafiska romaner.

Tanken var att jag skulle läsa ut det som återstod av Naomi Noviks Hans majestäts drake ganska omgående, och sedan läsa Sigrid Combüchens Spill – en damroman som jag hade på tvåveckorslån från bibliotekets nyhetshylla. Vid sidan av skulle jag läsa den redan påbörjade De förlorade sidornas bok av Ola Skogäng, och sedan Shaun Tans Ankomsten (en fascinerande berättelse helt utan skrivna ord).

Vi kan säga att den här läsplaneringen gick åt skogen. Det första som hände var att brodern praktiskt talet stal Skogängs serieroman av mig, och ända sedan han satte den i sig har ansatt mig med frågor om när jag tänker låna nästa. (Nu kan jag i min tur fråga: vet någon när Skogängs tredje kan tänkas komma ut?)
Därefter visade det sig ta ända till julannandagskvällen innan jag läst ut Noviks drakroman, vilket jag skyller dels på att mitt intresse föll av när det började handla betydligt mer om luftstridsscener per drake och betydligt mindre om förhållandet mellan draken Temeraire och hans skötare Laurence. (Arméer som slåss – hjälp så tråkigt det blir att läsa om.)
Sedan konsulterade jag bibliotekets kundsidor, och insåg att Spill måste återlämnas den 29, och att det inte är sannolikt att jag kommer att hinna läsa ut den innan dess. Därmed blev den helt obrukbar som mellandagsläsning. Shaun Tans Ankomsten lästes ut i en sittning ikväll, och nu har jag bara lite Skogäng kvar, och så pålitliga Det var vi som var Mulvaneys av Joyce Carol Oates som tuffar på i iPoden när jag röjer köket och pysslar med annat ostimulerande.

Men faktum kvarstår: Jag har ingenting att läsaaa. Eller: Jag längtar efter mina bokhyllor och bibliotekshögar hemma i stan, för de innehåller det jag vill läsa. Högarna av olästa böcker i flickrummet känns lite utdaterade, för även om det mesta i dem har tillkommit långt efter den period när Wahlströms var mitt favoritförlag finns det ju en anledning till att de fortfarande dräller runt i mitt gamla flickrum. Ack i-landsproblematik.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Annonser

2 kommentarer

  1. Hejsan Ika!
    Du kan hälsa din bror att nästa Theo släpps i april 2011! Och jag håller helt med om det där problemet med att packa för många böcker när man ska resa. Jag vet en kille som packar väskorna fulla med ostbågar, vilket lyx! Böcker är lika tunga att bära hem som att kånka med sej, sen brukar det alltid slinka med nyainköpta böcker i väskan när man läser. Men som sagt, i april kan du packa ner nästa Theo.
    Gott nytt år! Ola


    • Åh, det var goda nyheter! Gott nytt år!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: