h1

post-UK-vardag

januari 31, 2011

Ack, måndagstristessen efter en långhelg med Ungdomens kyrkodagar. Så mycket att ta itu med vart man än ser, och så tråkigt att inte längre ha en massa underbara människor omkring sig.

Årets UK var mitt sista som delegat, och det känns förstås sorgligt för egen del även om jag vet att det finns nya krafter som tar över efter mig. Helt i strid med mina planer fick jag inte bara sitta med i ett utskott, utan dessutom ansvara för att presentera utskottets arbete i plenum under lördagen. Med facit i hand var det kanske en värdig avslutning på de här åren som UK-delegat, och skriva text fick jag ju ändå göra sedan jag kom hem igår kväll, även om det gjordes i ett ganska utmattat tillstånd.

Nu är jag fortfarande eftertrött i kroppen och huvudet, och känner att alla de nya tankar och insikter, alla underbara ögonblick som jag fått med mig hem egentligen borde dokumenteras i kilometerlånga dagbokstexter – när jag nu ska hinna med det. Och så fortsätter jag att fundera över vad som kommer efter UK, det här året i ett längre perspektiv. Hur får man till lite av UK-stämningen i församlingslivet på hemmaplan?

Och så, gårdagens första möte med världen utanför efter fyra intensiva dagar på Lärkkulla: Vi rastar under bussfärden upp mot Österbotten igen, och det är både ovant och nedslående att röra sig i ABC-stationens restaurangdel, där det inte alls känns lika självklart att prata med vem som helst, känd eller okänd. Det är då man blir påmind om vad man kommer att sakna.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: