Archive for 25 juli, 2011

h1

De vi fortfarande kan rädda

juli 25, 2011

Även om vi sitter fast i nyhetsflödet från Norge just nu vill jag lyfta upp en annan katastrof som skördar liv hela tiden medan vi läser om skräckens ögonblick på Utöya och försöker greppa det obegripliga.
Karin skapade en bloggutmaning i söndags. Den heter Blogga mot hunger, och är värd att delta i och sprida ordet om. (Underbara Clara startade en ungefär samtidigt, den kan man läsa mer om här.)

”Jag deltar i insamlingen Blogga mot hunger genom att skänka minst 5 euro (/50 kronor) till en organisation som verkar på Afrikas horn. Samtidigt uppmanar jag andra bloggare att också delta i kampanjen. Kopiera den här texten i ett inlägg på din blogg om du också deltar i insamlingen. ”

När det gäller Utöya-offren är vi dessvärre maktlösa. Men när det gäller de drygt 11 miljonerna som svälter i Etiopien, Kenya och Somalia kan vi fortfarande göra skillnad. Egentligen borde ju det också vara obegripligt att människor dör av hunger medan det finns mat i världen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

h1

Fastnaglad i nyhetsflödet

juli 25, 2011

Vi pratar om Norge idag, vi få som är i jobb. Hur obegripligt det är. Hur det hade kunnat hända utanför vårt fönster. Vad som kommer att hända nu – hur länge media kommer att snurra Norge som huvudnyheter och hur det här kommer att påverka de mer eller mindre högerextrema partierna.

Jag kommer på mig själv med att fortfarande kasta mig över alla relaterade nyheter. Tänker på en diskussion tidigare i dag, om varför vi trycker i oss hela det hör nyhetsflödet, går upp i det. Kanske är det just för att det fortfarande är så obegripligt. Jag läser för att försöka förstå hur det var möjligt.

Litteraturvetaren och kulturnörden i mig undrar när de första skönlitterära böckerna med koppling till Utöya-massakern kommer. Inte de dokumentära skildringarna av dem som var med, utan skönlitteraturen som sätter in händelsen i ett annat sammanhang. Vad vi kommer att göra av den här händelsen som naglat fast oss i nyhetsflödet, som fått oss att samlas för att tända ljus och begrunda det ofattbara i att en enda människa kan åstadkomma så mycket skada. Och om vi kommer att plocka något gott ur den också – nödvändiga diskussioner, kanske, eller en större omtanke om varandra.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,