h1

Om en vecka är jag inte kvar

augusti 21, 2011

Sensommarkvällen balanserar på gränsen mellan svalt och ljummet och kvällsljuset ligger mjukt över centrum. Jag sätter mig på spårvagnen hem, iPoden spelar soundtracket till Goodbye Lenin!, och jag vet inte om det bara är för att musiken är så fin som jag tänker att jag kommer att sakna dem, alla de här människorna i en ganska välfylld tians spårvagn den här kvällen. Jag känner inte igen en enda av dem, även om det är möjligt att jag har suttit i tians spårvagn tillsammans med någon av dem förut.

Men jag kommer att sakna dem, precis som jag kommer att sakna det lite dova ljudet från spårvagnshjulen som möter skenorna och arkitekturen i centrum som framträder på ett nytt sätt en söndagskväll när trängseln på gatorna minskat och man har gott om tid att se sig om.
Och kanske bara för att nedräkningen har börjat, för att jag har en knapp vecka kvar att andas den här sommarens Helsingforsluft så får jag för mig att jag kanske till och med kommer att sakna det ständiga bakgrundsljudet av trafik i rörelse längs Mannerheimvägen, den där andningen av bussar, bilar och spårvagnar som bryts upp av enstaka motorcyklar och utryckningsfordon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: