Archive for januari, 2012

h1

En glimt vinter, en glimt sommar

januari 12, 2012

Fyra dagar var det vinter och det kändes som om jag hade förflyttats till en annan stad än vanliga Helsingfors med blanksvarta gator och små sjöar regnvatten. I jämförelse är Helsingfors i snötäcke och minusgrader nästan magiskt vackert även om spårvagnarna hade en tendens att köra fast i snön.

Sedan kom regnet tillbaka, och om det finns ett ljud jag mår illa av just nu är det ljudet av vatten som droppar metalliskt mot balkongen. Till och med öronen tyckte att snön var vackrare, och framför allt att omvärlden blev tystare.

Jag yogar under instruktion första gången på väldigt länge. Så fort jag öppnar dörren från trapphuset slår doften emot mig och får det att kännas som sommar trots mörkret utanför och hjärnan hittar soundtracket till sommaren som gick. Efteråt känns det konstigt att allt är mörkt och regnigt kallt utanför och att jag inte ska ta spårvagnen hem. Får nästan lust att vinka till sommarens hemkvarter när bussen passerar dem.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

h1

Boring!

januari 7, 2012

Triumfen i att äntligen ha lyssnat färdigt på Brobyggarna!
Under veckorna kring flytten när jag ständigt hade praktiskt fixande att ta itu med lyssnade jag mig genom nästan en bok i veckan, men mötet med Guillous historieskrivning saktade ner farten rejält.

Låt mig säga så här: ja, jag vill veta hur det ska gå för huvudpersonerna i boken men nej, jag vill egentligen inte läsa vidare eftersom Guillous framställan är så mördande tråkig. I fortsättningen hoppas jag att någon skriver en spoilerspäckad resumé av de följande delarna.

Brobyggarna är en berättelse om två (plus en försvunnen) norska bröder vid 1900-talets början. De faderlösa bröderna visar sig vara häpnadsväckande begåvade och beger sig efter ingenjörsstudier i Dresden ut i världen för att bygga broar. Sedan urartar det hela till någon form av förvuxen pojkbok med långa och mycket ingående skildringar av extrema väderfenomen i Norge, brokonstruerande och storviltsjakt i Afrika. Bröderna är närmast äckligt präktiga och välartade, framför allt när det gäller synen på arbetares och kvinnors rättigheter och afrikanernas människovärde. Må vara att andra individer och andra nationaliteter beter sig illa i kolonierna, men se inte Guillous skapelser, icke. Inte så fullmatade med det tidiga 2000-talets moraluppfattningar som de är.

När jag vill ha historiska skeden framställda i romanform håller jag mig fortfarande hundra gånger hellre till Vibeke Olsson än till Jan Guillou. Hennes karaktärer känns mänskliga, de förändras och utvecklas. Hans karaktärer är figurer i en pojkbok som förblir märkligt schablonmässiga boken igenom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

h1

Nyårsträngseln

januari 6, 2012

Hur man vet att det nyss har varit nyår: Man kommer till simhallen och finner sig simmandes i en överfylld bassäng där märkbart många dessutom saknar bassängvett.

Som upplysning om du avlagt nyårslöfte i stil med ”börja träna mer” och inkluderar simning i tränandet:
Om man väljer en bana för snabba motionssimmare och märker att man ofta befinner sig främst i en lång kö av simmare kan det vara läge att självmant byta till den långsammare banan intill. I synnerhet om det dessutom är mindre folk i den långsamma banan.
Och framför allt: I den snabba banan simmar man absolut inte i bredd under gemytligt småprat.

Bassängfascisten har talat. Undrar om det kommer att vara lika överbefolkat i yogasalen nästa vecka?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

h1

Inte riktigt dags för hej än

januari 3, 2012

Lägger mig nästan i tid och ligger sedan vaken länge. Så länge att jag kan betrakta snöröjningsfordonen som kör i karavan utanför fönstret när resten av stan verkar ha somnat.
Drabbas av livskris på jobbet.

Det är ju fint att vintersolståndet kom och gick och att dagarna blir längre igen. Men uppenbarligen är det inte dags att ropa hej än när en återgång till vardagsrutinerna river nattsömnen av mig och när en besvikelse på jobbet ger mig en halvtimmes Stor Livskris.

Sa jag att jag blir lite trött på den här mörkertidsversionen av mig själv?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,