Archive for the ‘mat’ Category

h1

julte, och annat te*.

december 1, 2007

Yay, årets värsta månad är över, och även om december är mörkare kommer månaden att avslutas med en veckas slappande hemma hos familjen, vilket är ungefär exakt vad min vintersjäl behöver.

Jag firar decembers ankomst (och lillajul, naturligtvis) genom att testa Nordqvists gröna julte som jag köpte för typ en vecka sedan men har sparat till lillajul. Lite skum doft, och smakar inte exakt så som jag förväntade mig att ett julte skulle smaka. När den första chocken har lagt sig och man har slutat fiska efter en glöggbesläktad men mindre sliskig upplevelse visar det sig att det här teet är riktigt gott. Milt, lite kryddigt ochsedan en aning av något obestämt som känns som en blandning av rom och marsipan. Enligt påsen innehåller teet kanel, jordgubbe, nejlika och (oidentifierade) aromer. Jag förutspår att det kommer att drickas en hel del under de kommande veckorna.

På tal om te så anlände ett mycket trevligt tebytespaket med gårdagens post, och jag har numera svår beslutsångest varje gång jag ska ta mig en kopp eftersom det finns abnormt många nya sorter att välja på. Överväger att följa min byteskompis Helenas exempel och blogga om teerna varefter jag har testat dem.

* Jag känner mig lite som Madickens lillasyster Lisabet, vars favoriträtter var äppelkräm, kräm och annan kräm.

Andra bloggar om: , , ,

h1

Ikas ordbok 2

november 19, 2007

Ironi. Det man känner att ens kropp utsätter en för på ett mycket påtagligt sätt när man efter att ha intagit middag spetsad med överraskande vitlöksstark sås* drabbas av återvändande halsont med förnyad styrka.

* en klyfta vitlök på en deciliter gräddfil (och rivet skal från en citron) blev uppenbarligen starkt, men gott som kall sås i pitabröd med hemgjord falafel. Påminn mig om att jag vill äta det här oftare.

h1

quinoa och Potter

oktober 30, 2007

Åstadkommit idag? Jodå, gått på föreläsning gånger två, fått ut tyskaprov (kändes än en gång som att vara tillbaka i gymnasiet), fascinerats av att jag med mycket bred marginal blivit godkänd. Fast det mest intressanta om ni frågar mig är att jag har satt igång med yllebroderandet och att jag har testat quinoa första gången. Fröna såg lite märkliga ut och luktade som om jag inte skulle tycka om dem – fast de var riktigt goda, smakade spannmålsaktigt och mycket mildare än jag väntat mig. Klämde också i mig fyra kapitel Harry Potter and the Half Blood Prince under mitt broderande.

h1

mixermakeover

oktober 15, 2007

Är din nya mixerstav lite för skinande vit? Saknar den en lätt touch av vintage och vardag? Misströsta inte, Ika vet på råd. Koka lite morötter, sänk ner mixerstaven i kastrullen och puréa morötterna. Lyft därefter upp staven, skölj av den och avnjut åsynen av en för evigt orangefärgad mixerstav.

Underskatta aldrig the power of betakaroten.

h1

mat- och musikeufori

oktober 6, 2007

Jag var inte så inspirerad att laga mat, trött som jag var efter att ha tillbringat större delen av dagen i rörelse. Hade ju ändå lovat mig själv lasagne, köpt hem extra mjölk och allt, så det fanns egentligen ingen återvändo. Och sedan, när jag rörde än i den vita ostsåsen, än i den röda linssåsen, portionerade ut oregano, pepparmix, muskotnöt och smakade av – då inföll sig den där korta stunden när man blir lite euforiskt hög av det man håller på med. Bitarna börjar falla på plats, det börjar dofta förföriskt, man känner att man har kontroll…

Att jämföra med en körrepetition där alla de stämmor som man ditintills bara har hört ensamma, ryckta ur sitt sammanhang, för första gången hörs tillsammans som en helhet – och man är en del av allt det här, man är mitt uppe i det och bidrar till det. Lite som Vangelis Conquest of Paradise igår, den som ger välbehagsrysningar utmed ryggraden för att den är så härlig. Och den sjunger vi! I vackert arrangemang!

Jag ska äta lasagne och se på film nu, och vara så hög på allt det här att jag förtränger det faktum att min cykel har punktering på bakdäcket, vilket är en av mina fasor i vardagslivet. Och dricka citronvatten, min senaste dryckes-hang-up.

h1

Ny teförtjusning

september 19, 2007

Hösten är den rätta tiden för en ny dykning ner i tehavet. Efter sommarens ganska slentrianmässiga tedrickande är det dags att se över förrådet, fundera över vilka sorter man borde prioritera att dricka bort, och vilka sorter man vill komplettera förrådet med. I våras hade jag belagt mig med köpförbud när det gällde te, fast sedan tappade jag greppet i början av sommaren, och nu har jag inte orkat ta tag i projekt ”minska tesamlingen” igen. Jag ska. Nån gång. Ett naturligt bortfall inträffade faktiskt häromveckan, då jag använde sista påsen Clippers gröna med citrus och echinacea. Med tiden kommer dock ordningen att bli återställd, eftersom teet är så gott att jag inte vill vara utan det någon längre tid. Dess tomma plats har jag dock redan ersatt med ett impulsköp som visade sig bli en ny favorit: Clippers vita med pepparmint. Ekologiskt, rättvisemärkt, och märkligt beroendeframkallande. Lite annorlunda än random mintte, mycket milt, mjukt och liksom… omhändertagande. Även om mina fingrar omsluter temuggen vet jag inte riktigt vem som omfamnar vem.

(Och efter lite surfande på Clippers hemsida håller jag tummarna för att återförsäljarna häromkring tar in vitt med kanelsmak, grönt eller vitt med citronsmak. Nej, jag får inte mutor från Clipper, men deras teer är goda, etiskt tilltalande och snyggt förpackade. Klart man blir såld!)

h1

trial… and error.

juli 7, 2007

jag är mycket medveten om att jag egentligen inte alls har hand med mikrovågsugnar, att det enda område där jag känner mig någorlunda säker är uppvärmning av mat, helst icke-fryst sådan. Matlagning brukar jag däremot sköta med andra, mer välkända metoder.

Fast sen tänkte jag: gröt. Det lagar ju alla människor i mikron. Det kan ju inte vara så svårt, och nog skulle det sitta fint att kunna laga den direkt på tallriken och slippa diska kastrullen efteråt. Så jag följde flingpaketets instruktioner, startade mikron, och väntade. Återvände efter en stund – för att finna halva grötportionen utspridd i mikron, på alla möjliga andra ställen än tallriken.

Anser mig härmed besegrad av mikron. Kanske måste man vara uppvuxen med maskinen för att klara av annat än uppvärmning av tinade maträtter i den. Eller finns det någopn läsare som har hand med dylika ugnar och kan berätta hur man gör för att tillreda gröt i dem med resultatet att gröten blir färdig och fortfarande snällt väntar i tallriken när man öppnar luckan?

h1

jordgubbslyx

juli 5, 2007

Stadssommaren bjuder ständigt på nya upplevelser. Idag gick jag ett varv på torget efter avslutad arbetsdag, fröjdade mig över loppmarknaden i ena hörnet där jag fyndade en scarf och en av favoritfilmerna – Ronja Rövardotter – för ynka tre euro. Jubel och fröjd, som man skulle ha sagt i Mattisborgen.

Sedan styrde jag stegen mot grönsaksstånden, och gjorde något jag aldrig har gjort förr: Jag köpte jordgubbar. Hela vägen hem doftade de lovande sött, och sedan fick de utgöra min eftrrätt. Här kommer dagens antiklimax och en dos hemlängtan: Torgjordgubbarna var mosiga och våta, söta på det där lite stressande viset, när man vet att maan måste äta fort innan jordgubbarna inträder nästa mognadsstadie. Jag saknar mammas jordgubbsland med stora och fasta jordgubbar, jordgubbar med spänst och torr yta, jordgubbar med ett friskt litet syrligt sting bland det söta.

Jag anade nog att det var rätt lyxigt det där med jordgubbsland utanför fönstret, i all synnerhet när det är någon annan som planterat jordgubbsplantorna, brett ut halm och hållit maskrosorna i schack. Fast jag fattade aldrig att jag var sådär sjukt bortskämd, att skillnaden var så stor. Jag lovar härmed att aldrig mer muttra när mamma skickar ut mig på jordgubbsplockaruppdrag. Härefter ska jag med vördnad närma mig de av min moder odlade gubbarna, ty jag har skådat alternativet.

h1

dagens middag

maj 22, 2007

Lagar ny mat efter recept. Sånt behövs ibland för variationens skull, och för att eventuellt hitta nya receptfavoriter. Dagens mat tillreddes enligt detta recept, och resultatet blev riktigt lyckat. Dock var detta sedan jag insåg att receptet hade vissa brister och spillde i en försvarlig skvätt vatten i biffsmeten som var alldeles för torr och smulig för att hålla ihop under stekning. Det här var lite av en aha-upplevelse, inser varför många recept på vegetariska biffar är mindre bra: För lite vätska. Anser mig nu ha uppnått nya matlagningshöjder, detta tack vare mina fritt improviserade, av Isabelle inspirerade, falafelrecept under vintern.

Någon Chili keso hade jag inte, eftersom Arlas keso inte var så välrepresenterad i min lokala matbutik. Vanlig finländsk grynost och lite extra kryddor visade sig också funka bra. Färdigköpta pitabröd kändes inte helt ultimat, minns inte pitabröd som så här sega, men nu har det i och för sig gått flera år sedan jag åt dem senast. Kan i vilket fall som helst vara värt att försöka baka egna någon gång.

Gräddfilssåsen med riven citron i var däremot en trevlig överraskning, kommer definitivt att bli ett återkommande tillbehör. Kan mycket väl tänka mig den till hemgjord falafel, hembakt pitabröd och sallad.

h1

skiv- och bokköp

april 7, 2007

Av princip beställer jag aldrig något ensam från cdon, om jag inte får en reakod som motsvarar postavgiften. Nu är ju inte 2,95 euro en oöverkomlig summa, men jag tror att det här kan vara en undermedveten ekonomisk spärr som ska förhindra mig från att shoppa skivor ideligen.

Och nu hände det: Brodern fick för sig att han behövde första säsongen av Lost på dvd, och jag var ju inte sen att utnyttja tillfället till en liten sambeställning. Det spelar förstås in att det pågår en massa reakampanjer för tillfället. I vilket fall som helst kommer min skivsamling att uppdateras med följande inom en ungefärlig vecka:

Lars Winnerbäck: Rusningstrafik
Anders Widmark: Psalmer
Åsa Jinder: Folkmusik på svenska
Weeping Willows: Broken Promise Land
Johnny Cash: American III: Solitary Man

Mycket svenskt, och mycket traditionellt den här gången. Mest överraskande är kanske Johnny Cash, i huvudsak för att jag ännu för ett år sedan var övertygad om att jag aldrig skulle köpa något som kunde klassificeras som country. Country var inte min grej. Fast sen råkade jag höra lite låtar med Cash som förvånade mig genom att faktiskt vara min grej, alltså återstod inte mycket annat än att acceptera faktum.

Igår shoppade jag fysiskt påtaglig kultur (läs: skivor/böcker/film) på ett helt annat sätt. Bar iväg en hög böcker som jag rensat ur bokhyllan, lämnade in dem på stammisantikvariatet, fick innestående pengar att handla böcker för och kom faktiskt ut med två nya begagnade böcker. Heidi von Borns Änglarnas stad – för att jag är lite svag för stockholmsskildringar, och så även mamma. Alltså räknar jag med att fler än jag kan ha nytta av boken. Ursula Ferrignos Italian kasviskeittiön parhaita [ungefär ”Det bästa ur Italiens vegetariska kök] – för att jag är verkligt svag för vegetariska kokböcker. I synnerhet den här sorten, som inte bara utger sig för att vara en introduktion till hur man tänker vegetariskt, grundläggande vegonäringslära och bönkok för nybörjare. Den typen har jag redan ett par stycken av, nu vill jag känna mig som en normal kokboksköpare istället. Bort med de trista temakokböckerna där minst 75 % av maten baseras på kött, in med en kokbok där jag principiellt kan tänka mig att tillreda varje recept. Italienskt låter som trevlig sommarmat, och kokböcker funkar faktiskt riktigt bra att läsa på finska – ”speciellt nu när man har lärt sig vad spiskummin är på finska”, som M uttryckte det igår. Hellre finska än engelska i köket, eftersom jag åtminstone kan vara hyfsat säker på att få tag på rätt sorts ingredienser, samt slippa räkna om måttsatser. Fast ska skönlitteratur läsas på annat än modersmålet ligger nog engelskan och danskan före finskan i prioritetsordningen.