Nygammal upptäckt:

Snöflingorna i gatlyktans sken. Nästan hypnotiskt det där.

Annonser

Just nu

Halvvägs genom min semester minns jag lite vagt att jag ju egentligen bor i Helsingfors numera, att jag brukar försöka lägga mig före midnatt och att jag cyklar till jobbet med så lite kontakt med stadens rusningstrafik som möjligt.

Fast just nu gör jag ju inte det. Just nu vänder jag på dygnet för att njuta av timmar som bara går utan att mörkret kommer. Just nu kör jag bil när jag ska någonstans och njuter av att bilkörandet faktiskt ger den omtalade frihetskänslan numera, och inte bara en känsla av nervositet. Just nu kör jag traktor med harv efter rätt genom byn. Just nu träffar jag gamla vänner stup i kvarten, kör hem mitt i natten i magiskt sommarnattsljus, köar till grillen i en så liten stad att det är fler myggor än människor i grillkön, firar midsommar intensivare än på länge, dansar något som påminner om schottis till livemusik, simmar utomhus för första gången i år och får hundra kliande myggbett på fötterna.

Jag vet att jag kommer att gnälla över att semestern tog slut så himla fort om en vecka, men hoppas att jag kommer ihåg faktum ändå: Det ryms mycket i den här semestern fast jag planerat in väldigt lite.

 

Läs även andra bloggares åsikter om semester, traktorkörning, bilkörning, Österbotten, sommarliv, sommarnätter

Med jord under naglarna och Centralparken i mitt hjärta

Tror inte att det finns något vackrare än Centralparken i kvällsljus just nu. Inte ens havet kan vara mera magnifikt. Jag kan ha världens finaste väg till den odlingslott jag är delbrukare i, och jag cyklar hem i ett rus av konvaljdoft, syrenblom och röda knottbett.

 

Läs även andra bloggares åsikter om sommarkvällar, odling

Men så gör något!

Läser Edith Whartons The Age of Innocence och tänker på hur lite vettig sysselsättning välbeställt folk förr i världen ägnade sig åt. Och just den sortens bok läser jag som ljudbok medan jag diskar, vandrar uppför trapporna till torkvinden med mina våta lakan och balanserar på en stol i badrummet för att hänga upp nytt duschdraperi.

Läs även andra bloggares åsikter om Edith Wharton, sysselsättning, ljudböcker

Förra veckans in & ut

(Blogga på söndagskvällar? Tydligen inte så mycket min grej för tillfället.)

Ut:

halskedja (sparade hängena för senare återbruk)

medaljong på kedja

dammsugartillbehör x 3

delar av dörrklocka

ett nystan garn (till besökande vän i desperat behov av stickprojekt)

In:

1 bok, recensionsex via jobbet

1 Crumpled city över Helsingfors (mycket uppskattad födelsedagspresent)

Resultat: -5.

Och jag längtar fortfarande efter att få gå på loppis.

Läs även andra bloggares åsikter om prylar, minimalism, ekofasta, köpstopp

In & ut

Någon rapportering förra veckan blev det inte, men den borde ändå ha landat på plus minus noll. Det här med att inte köpa hem nya prylar fungerar för att det måste fungera. Det svåraste är helt klart att inte få göra spontana loppisrundor. Jag har alltid tyckt att det är ganska meningslöst att handla på loppis enbart med ögonen för en viss sak i myllret – på loppis handlar man ju med framförhållning. Därmed kan jag inte ens ta en loppisrunda om det är något jag verkligen behöver under den här konsumtionsfastan.

Under veckan som gått har jag hunnit med att fira födelsedag i mycket trevligt sällskap. Jag bad om att inte få presenter utan i stället något ätbart till festen, och det visade sig vara ett lyckat drag. Lite försenade presenter kommer antagligen att dyka upp senast dagarna före påsk, men hittills har jag bara fått ätbara saker.

In: Gjorde slag i saken och köpte ett nätavstörningsfilter för att kunna koppla MacBooken till förstärkaren utan störningar.

Ut: den digitala bandspelare som jag haft på långlån i ganska exakt två år för frilansprojekt i ljudform. Det var mera skönt än vemodigt att lämna tillbaka den eftersom jag aldrig blev helt och hållit kompis med ljudformatet.

Hittills alltså: Biter ihop och låter bli att bära hem annat än mat och bibliotekslån, men har inte haft tid eller ork att rensa ut. Får därmed bakläxa på den halvan av utmaningen.

Läs även andra bloggares åsikter om prylar, minimalism, ekofasta, köpstopp, födelsedag

Skottdagspresenten

Bonusdag i kalendern, men hur mycket februari det än står känns det ändå mycket mera som mars. Jag firar skottdag med en efterlängtad antologi i min hand. Tänk, den kom till sist. Och tänk, där finns min novell i tryck mellan bokpärmar och mellan andras noveller. Jag måste läsa den än en gång – men för första gången från boksidor. Hetsläser den på jobbet innan jag hunnit komma hem till mina egna exemplar som väntar på dörrmattan, drar en liten lättnadens suck över att det bara finns ett ställe där jag desperat vill ta till rödpennan. Allt annat kan jag leva med.

Läs även andra bloggares åsikter om skrivande, antologier, skottdagen