Archive for the ‘list-igt’ Category

h1

Antingen eller

september 8, 2011

Hittade hos bland annat Bokbabbel, men listan härstammar från enligt O.

Morgonpigg eller nattuggla? Definitivt.

Bibliotek eller bokhandel? Kanske ännu mera just nu när jag har levt mer eller mindre i kappsäck de senaste månaderna. Det är så skönt att upptäcka nya bibliotek, och så skönt att få lämna tillbaka böckerna innan man flyttar.

Adlibris eller Bokus? Bokus är inte så inne på att ha kunder i Finland.

Ljudbok eller e-bok? Om jag ändå ska läsa själv kan jag ju lika gärna göra det från papper.

Inbunden eller pocket? Egentligen ganska dött lopp, eftersom det beror så mycket på utgåvan. Läser gärna inbundet, om den inte är väldigt klumpig. Pocket funkar iofs också bra, om den inte är tryckt med hopklämd pyttestil.

Vampyrer eller zombies? Kan inte säga mig vara överdrivet förtjust i någondera, men vampyrer får mig att tänka på Stephenie Meyers sliskiga böcker och därmed väljer jag zombies i ren självbevarelsedrift.

Camilla Läckberg eller Jan Guillou? Pass. Har inte läst någondera, men inbillar mig ändå att Guillou har ett mera välfungerande språk.

En i taget eller slalomläsning? Om romaner i pappersform, ja. Sedan har jag ju oftast ett seriealbum och en ljudbok på gång också, för att inte tala om de evighetspausade novellsamlingarna.

Bokmärke eller hundöra?

Chips eller choklad?

Biografier eller memoarer? Har ingen större skillnad, men lutar mer åt memoarer just nu eftersom jag läser Knausgård igen.

Skräck eller chick litt? Dött lopp. Den sistnämnda börjar jag förstå att hålla mig ifrån, den förstnämnda börjar jag först nu nosa lite på.

Boken eller filmen?

Twitter eller Facebook? Nej, jag fattar fortfarande inte grejen med Twitter.

Strindberg eller Heidenstam? Iofs bara för att jag inte läst Heidenstam.

Kokbok eller bakbok? Mer användbart.

Te eller kaffe? Undantagslöst.

Rött eller vitt?

Boklördag eller ViLäser?

Man Booker Prize eller Augustpriset? Augustpriset är mer inarbetat i min omgivning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

h1

30 bokliga dagar

februari 3, 2011

Titta vad jag hittade hos bokhora! Klart man måste följa uppmaningen.
(Egentligen funderade jag för ett par månader sedan på att göra originalaren med 30 frågor, men vissa av dem kändes så personliga att jag ångrade mig.)
Jag är ju inte alltid så bra att följa instruktioner till punkt och pricka utan att tänja på reglerna, men målsättningen är i alla fall att ge någon sorts svar på frågorna en dag åt gången under den närmaste månaden, med start imorgon.

Day 01 – Best book you read last year
Day 02 – A book that you’ve read more than 3 times
Day 03 – Your favorite series
Day 04 – Favorite book of your favorite series
Day 05 – A book that makes you happy
Day 06 – A book that makes you sad
Day 07 – Most underrated book
Day 08 – Most overrated book
Day 09 – A book you thought you wouldn’t like but ended up loving
Day 10 – Favorite classic book
Day 11 – A book you hated
Day 12 – A book you used to love but don’t anymore
Day 13 – Your favorite writer
Day 14 – Favorite book of your favorite writer
Day 15 – Favorite male character
Day 16 – Favorite female character
Day 17 – Favorite quote from your favorite book
Day 18 – A book that disappointed you
Day 19 – Favorite book turned into a movie
Day 20 – Favorite romance book
Day 21 – Favorite book from your childhood
Day 22 – Favorite book you own
Day 23 – A book you wanted to read for a long time but still haven’t
Day 24 – A book that you wish more people would’ve read
Day 25 – A character who you can relate to the most
Day 26 – A book that changed your opinion about something
Day 27 – The most surprising plot twist or ending
Day 28 – Favorite title
Day 29 – A book everyone hated but you liked
Day 30 – Your favorite book of all time

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

h1

Året som gick

januari 3, 2011

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut?
Såg en opera live, åkte berg-och-dalbana, jobbade som webredaktör, klippte ljud och skaffade glasögon.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade ett (bättre skämmas idag än harmas imorgon), och jag höll det bättre i vissa perioder, sämre i andra. Det ska följa med mig till 2011 också.

3. Fick någon du känner barn?
Många, känns det som. Jag är i den där barnafödande åldern nu, och även om det inte på minsta sätt är aktuellt i mitt eget liv märks det väldigt bra i bekantskapskretsen.

4. Dog någon som stod dig nära?
Min lilla mormor dog den 15 november, och nästan på dagen en månad senare dog hennes tvillingsyster. Nu finns det inte längre någon som håller reda på våra namnsdagar.

5. Vilka länder besökte du?
Inga.

6. Är det något du saknade 2010 som du vill ha 2011?
Lite mera stabilitet i tillvaron, lite mindre av ”undrar vad jag ska göra nästa månad”.

7. Vilket datum kommer du alltid att minnas?
Jag är inte bra på att memorera datum, även om jag minns händelserna de hör ihop med väldigt bra.

8. Vad är det bästa som hänt dig under året som gått?
Vårterminen på folkhögskolan, tror jag att jag kom fram till under nyårsnatten.

9. Vilket var ditt största misstag?

Att inte efterleva nyårslöftet alla dagar.

10. Vilket var ditt bästa inköp?
Objektivet som jag köpte i början av året, och kameran som jag köpte i slutet av året.

11. Vad spenderade du mest pengar på?
Förutom oundvikligheter som mat och boende tror jag att optik är ett ganska bra samlingsnamn på de större utgiftsposterna. Nya glasögon, nytt objektiv, ny kamera.

12. Vad gjorde dig riktigt glad?
Mina vänner. Riktigt bra kulturupplevelser. Sommarvärmen och sommarljuset. Känslan i huvudet när jag formar text.

13. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Min inte alldeles väl omhändertagna kropp straffade mig med mitt livs första tonsillit i augusti. Först hade jag halsont som jag aldrig haft ont i halsen förut, lämnade svalgprov och slapp äta antibiotika eftersom inga streptokock c visade sig i provet. Sedan hann jag jobba en dag efter sjukskrivningen innan jag tappade rösten, och fick kommunicera med vårdpersonalen med hjälp av papper och penna.

14. Vilka låtar eller artister kommer få dig att tänka på 2010?
Det här brukar bli så omfattande att jag sparar det till ett eget inlägg.

15. Mådde du bättre eller sämre under 2010 än vad du gjort tidigare år?

Det beror på vilka år man jämför med. Jag har sannerligen haft bättre år, men också sämre.

16. Finns det något du önskar att du lagt mer tid på?
Att skriva, och att vara lite mera spontan.

17. Finns det något du önskar att du lagt mindre tid på?
Att slösurfa på nätet.

18. Hur var din julafton?

Traditionell och mysig.

19. Blev du kär?

Jag trodde kanske att jag blev det.

20. Vilket program har varit det bästa på tv?
2010 var året när jag faktiskt började följa dokusåpor, sådär tio år efter alla andra. Bonde söker fru och Ung & bortskämd fastnade jag i.
Annars blev Grey’s Anatomy en stor favorit i samband med att jag var sjuk i augusti, och Grey’s har varit det jag tittat allra mest på sedan dess. How I Met Your Mother innehade den positionen under första halvan av året.

21. Hatar du någon som du inte hatade förut?
Jag hatar egentligen ingenting, det är bara något jag kan få för mig om morgnarna.

22. Vilken var den bästa boken du läst under året?
Ondvinter och Eldbärare av Anders Björkelid, Berlinerpopplarna av Anne B. Ragde, Underfors av Maria Turtschaninoff och Min kamp av Karl Ove Knausgård.

23. Vilken var din största musikaliska upptäckt?

Laura Marling, Lisa Mitchell, Mumford & Sons (fast jag antar att jag lyssnade på dem redan i slutet av 2009 även om det verkliga genombrottet hos mig kom 2010), Marina & the Diamonds, Kate Havnevik och Duffy.

24. Önskade du dig något som du fick?

Sommarjobb på tidningsredaktion.

25. Önskade du dig något som du inte fick?

Någon sorts uppgift i tillvaron och karriär efter sommaren.

26. Vilken var årets bästa film?
Nyckeln till frihet, Maria Larssons eviga ögonblick, Mammut och Försoning. Detta alltså enligt vilka filmer jag har sett 2010, inte enligt vilka som hade biopremiär 2010.

27. Vad gjorde du på din födelsedag?
Sjöng i Taizémässa, blev sjungen för av hela skolan och hade besök.

28. Vilka var de bästa människorna som du träffade?

Folkhögskolekompisarna, fast de träffade jag ju redan hösten 2009. Bästa annars har nog varit människor som funnits i mitt liv sedan tidigare, men som jag har haft precis rätt samtal med just när det behövdes som mest.

29. Hur skulle du beskriva din klädstil?
2010 var året när klänningarna blev en del av min stil. Fast allra mest gick jag nog i jeans och tunika, eller kjol och topp.

30. Vad fick dig att må bra?
Sommarljuset, att skratta tillsammans med folk, att sova ikapp och att skapa.

31. Vilken kändis var du mest sugen på?
Kändisar, schmändisar.

32. Vem saknade du?

Någon som bodde för långt från min vardag.

33. Vilken var din bästa månad?

Maj och september, skulle jag tro. Maj för ljuset och den fantastiska värmen, för vårens dofter (minns en majkväll när jag harvat färdigt för dagen och satt i traktorn med dörren öppen och drog in den ljuvliga vårluften i näsan, varm, fuktig och med starka undertoner av jord och grönska) och för energin och förväntningarna. Maj var förstås lite sorglig också, eftersom mitt folkhögskoleår tog slut och eftersom vi skingrades för vinden.
September för att jag fick rå mig själv efter en sommar av intensivt jobbande, för att den tidiga hösten var så fin i skärgården och för att min härliga kusin med familj var på besök.

34. Finns det något som du skulle kunna ha gjort bättre?

Jag hade kunnat oroa mig mindre, och vara bättre på att ta tag i saker.

35. Hur kommer nästa år att skilja sig från det här?
Just nu har jag ingen aning, men jag hoppas att det kommer att skilja sig. 2010 har väl inte varit något katastrofår, men efter alla upptäckter 2009 och 2008 har 2010 känts frustrerande i jämförelse.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

h1

sommarläsningen i enkätform

augusti 19, 2010

Bokhora gör avslöjanden om svenskarnas sommarläsning och vill veta ännu mer.

1. Bäst i sommar?

Njutbarast för stunden var åtminstone Lisa Bjärbos Det är så logiskt, alla fattar utom du. Den påminde mig om hur mycket jag har saknat att fastna sådär rejält i en bok, att läsa så intensivt att man nästan glömmer att andas.

2. Sämst i sommar?

From the Shadow of the Northern Lights. Nu ska jag vara lite gnällig – det hörs ju på titeln att den här engelskspråkiga serieantologin bestående av svenska alternativserier inte ska vara direkt gullig och glittrande, men hjälp ändå vad jag kan bli trött på den här typen av seriekonst. Med undantag för ett par ljusglimtar består den här antologin av serier där man försöker vara så skruvad och äcklig och allmänt konstig som möjligt, dessutom tecknade så att det ska se så ansträngningsfritt och frånstötande ut som möjligt. Nej, jag får uppenbarligen inte vara med och leka med det där coola gänget där alla är så alternativa och tycker att alla kan rita serier bara man vill och har en tillräckligt skruvad historia att berätta. Lär er teckna, serietecknare! Det behöver inte vara naturalistiskt avbildande, men det där krafsandet som bara signalerar brist på engagemang ger mig irriterade utslag i hjärnans bildcentrum. Fatta: ”jag kan inte rita” är ingen stil, det är en brist.

3. Vad har du helst läst på stranden?

Jag läser öht inte på stranden. På stranden är man för att simma, alternativt för att promenera längs vattnet. Det där med att ligga stilla i solen på het sand är inte min grej. Jag sitter hellre på en brygga i kvällssolen, eller ligger i skuggan under ett träd. Under bryggsittande och liknande har jag läst det jag läst annars, minns t.ex. rätt många sessioner med Sarah Dessens The Truth About Forever och Lena Silváns Så länge jag kan se.

4. Var har du läst mest?

I soffan (eftersom den har läsljus under större delen av dygnet sommartid), på närbelägna bryggor och medan jag har ätit lunch på jobbet – antingen i matsalen eller på takterrassen.

5. Har du haft något läsprojekt under sommaren som du lyckats eller misslyckats med?

Mitt läsprojekt för den här sommaren har varit och är att läsa över huvud taget, att inte lägga av. Det brukar nämligen bli lite vingligt med läsningen sommartid, och jag trivs inte med att vara en o-läsande person. Hur jag har lyckats? Hittills ganska bra. Bottennoteringen kom i juni med fem utlästa böcker.

6. Nämn en ny bok som du har köpt i sommar!

Sannerligen inte ny som i oanvänd, men ny i min bokhylla: Judy Blumes Sommarsystrar, en sliten pocket som jag köpte under en av loppisdagarna på torget. Kostade inte mycket och hade sett sina bästa dagar, men det var intressant att återse en gammal favoritförfattare från gränslandet mellan barndom och tonår. Sommarsystrar är skriven för vuxna, och det märks, på gott och ont. Jag bar den med mig i ett par veckors tid och gav den ännu gråare och mjukare hörn än den hade när jag betalade två euro för den. Dessutom fick den utgöra startskottet för lite läsning på temat beach house-litteratur, eftersom den efterföljdes av Jenny Hans Sommaren jag blev vacker – men den är en annan historia eftersom jag lånade den från biblioteket.

7. Vad ser du fram emot att läsa i höst?

Det här har jag sagt så ofta att det börjar bli lite av mitt läsmantra: De där berättelserna som suger mig in så att jag kommer ut alldeles vimmelkantig och lätt främmande för min egen värld. Må det sedan vara klassiker eller debutanter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

h1

Bokfrågornas ABC: L

april 30, 2010

L som i listor och ledamöter. Från Lilla O, som vanligt.

Jag älskar listor och har listat lästa böcker sedan 1999. Hur kommer du ihåg vilka böcker du läst? Skriver du listor?

Jag började anteckna utlästa böcker i ett häfte i maj 1998, och har fortsatt sedan dess. För tillfället använder jag fina Booknotes, som dessutom har avdelningar för böcker man vill läsa och för böcker man har lånat ut. Dessutom är jag med på bok.nu och boktipset.se där jag betygsätter och till viss del kommenterar böcker jag har läst. De här båda sidorna är roliga komplement, men innehåller inte alla titlar jag läst, så än så länge är Booknotes den mest pålitliga.

Lyrik ligger mig också varmt om hjärtat. En genre som hemska svensklärare har förstört för allt för många. Vad är din relation till lyriken? Har du någon favoritpoet eller favoritdikt?

Tycker väldigt mycket om, läser periodvis, men sällan hela diktsamlingar. Speciellt mycket tycker jag om Edith Södergran, men allra helst läser jag egentligen antologier. Enskilda diktfavoriter har jag ungefär hur många som helst.
Jag tycker om lyrikens koncentrat, att så mycket kan sägas med så få ord och att lyriken helt och hållet saknar utfyllnad. Sedan tycker jag också om att ordens klang och ljud betyder så mycket, att orden smakar och lyser på ett helt annat sätt än i övrig skönlitteratur.

Ledamöterna i Svenska Akademien är aderton till antalet. Vem är din favorit bland nuvarande och gamla ledamöter? Har du någon du inte förstår dig på?

Selma Lagerlöf är förstås favoriten framom andra.

Sjung långsamhetens lov eller inte. Jag vill i alla fall att du ska berätta om en riktigt långsam bok som du läst.

Jag saknar i allmänhet det tålamod som riktigt långsamma böcker kräver. Jón Kalman Stefanssons Sommarljus, men sen kommer natten hör till den sällsynta sortens böcker som jag frivilligt läst långsamt för att inte överväldigas.
En annan kategori långsamhetsböcker är de där som ligger i en halv evighet i högen bredvid huvudkudden. Den av många så prisade Berättelsen om Pi av Yann Martel har återfunnits i den högen de senaste 22 månaderna, och har därmed bibehållit samma position i högen under tre flyttar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

h1

Bokfrågornas ABC: K

april 28, 2010

Bokstaven K, från lilla O.

1. Självklart måste det bli K som i kärlek idag. Berätta om ett kärlekspar i litteraturen som du tycker om.

Kan inte låta bli att ta det par som jag ideligen lägger ut texten om. Paret hittas i favoriten Jerusalem av Selma Lagerlöf, och det här är alltså en spoilervarning för den som planerar att läsa boken och inte vill veta hur det går.
Ingmar och Barbro, det här otippade, arrangerade paret. Om och om igen återkommer jag till dem, hur de mot sin vilja gifter sig med varandra, hur de går omkring och plågas av skuld på var sitt håll, plågas av att situationen är vad den är och av att de inte har förmågan att vara vad de borde vara. Och sedan: Att det blir ett kärlekspar av dem trots allt. Att Ingmar ges en chans att välja om, och att han väljer Barbro framom Gertrud. Att han förstår att vad han en gång ville, det vill han inte längre. Det här är banne mig en av de vackraste kärleksskildringar jag har läst. Kanske för att den är både obändig och trösterik? Kanske för att den är en berättelse om saker som blev så fel och som ändå med tiden omvandlas till något som är rätt.

2. Krig är inte lika muntert, men jag vill ändå att du berättar om en bok som på något sätt handlar om krig.

Vibeke Olssons Molnfri bombnatt skulle jag kunna nämna än en gång, för att den för mig är den ultimata skildringen av Tyskland under andra världskriget med alla dessa frågor om skuld, val och ansvar. Men för att variera mig lite (jag inser ju att dessa ABC-utmaningar för min del har kommit att handla om ett fåtal titlar som återkommer väldigt ofta) kan jag i stället skriva om en annan favorit sedan lång tid tillbaka – Elizabeth Jane Howards Cazalet-krönika. De fyra böckerna utspelar sig under åren före, under och efter andra världskriget. Howard beskriver en engelsk storfamilj i övre medelklassen som på olika sätt förhåller isg till kriget som rullar in över dem – eller snarare bortom dem, eftersom familjemedlemmarna tillbringar en stor del på lantstället Home Place, tämligen skyddade från bombningarna. Och ändå finns kriget förstås hela tiden med – familjemedlemmar som saknas och dör, ett uppväxande släkte som fastnar i någon sorts limbo i väntan på att livet ska kunna börja, och sedan, när freden äntligen kommer inte riktigt vet vad de ska göra av sig själva. Mest utrymme tar egentligen de tre kusinerna Louise, Polly och Clare, som påstås vara skildringar av författarinnan själv i yngre år. Jag har De ljusa åren och I krigets skugga, seriens två första böcker, i bokhyllan och det finns alltid ett mer eller mindre latent sug efter att stiga in i familjen Cazalet och deras värld än en gång.

3. Berätta om en bok där korrespondens via mail, brev, sms eller något annat spelar en stor roll.

Snöleopardens år av Anita Eklund Lykull, en enda lång brevväxling mellan två tonårstjejer. Det börjar vara många år sedan jag läste den, och kanske minns jag den som bättre än vad den egentligen är. Eklund Lykull var i alla fall en författare som följde mig under åren mellan 12 och 22, en författare vars böcker jag slukade under stor njutning.

4. Vem är din favoritförfattare av kåserier och/eller krönikor?

Kåserier förstår jag mig inte på. Det låter kanske som om jag saknar humor, men jag tror att det handlar mera om att många av de där sakerna som ska vara så väldigt roliga (komedier i filmform är ett annat exempel) försöker lite för mycket. Jag skrattar oftare åt annat, den där lite torra humorn. Eller för den delen, riktigt fåniga insideskämt i rätt sällskap. Men kåserier tycker jag faktiskt mest är tråkiga.
Krönikor (eller kolumner som vi ofta säger på den här sidan vattnet) gillar jag däremot. Allt är inte bra, men ofta glimtar det till. Patrik Hagman och Hanna S Backman tillhör kolumnisterna i Vasabladet, och jag blir alltid lite extra glad av att se deras porträtt på debattsidan och veta vad som väntar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

h1

Bokfrågornas ABC: J

mars 20, 2010

Från Lilla O.

Jag tycker att det är svårt att läsa böcker skrivna i jag-form då det krävs en del av författaren för att det ska bli bra. Berätta om någon bok skriven i första person som du gillar eller inte gillar.

Lustigt nog är det här en sak jag inte funderar på riktigt aktivt, vilket antagligen beror på att jag inte brukar hänga upp mig på jag-form alternativt tredje person i sig – det är när de inte fungerar eller när de fungerar extra bra som jag börjar fundera på dem. Jag tittade lite i mina bokhyllor (för ja, jag måste bläddra och verkligen kolla – ibland minns jag felaktigt att en bok är skriven i jag-form bara för att jag upplever att man har kommit huvudpersonen väldigt nära och för att mycket har setts genom huvudpersonens ögon), och upptäckte att storfavoriten Sittenfeld hör till dem som behärskar jag-formen utmärkt väl, men henne skriver jag ju om var och varannan vecka.
Extra speciell i sin jag-form är Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande av Xiaolu Guo, där Zhuang kommer till London för att lära sig engelska och där språket i boken utvecklas i takt med att Zhuang lär sig allt mera.

Berätta om en bok om eller av en journalist.

Elisabeth Sandlund var huvudtalare på UK 2010, och mer eller mindre trollband de flesta av åhörarna. Jag köpte hennes bok Drabbad av det oväntade, och har den som ett pågående långtidsprojekt. Boken berättar om hur hon som övertygad ateist plötsligt upplever ett möte med Gud, och vad detta möte leder till (i förstone mestadels kaos). Hittills gillar jag det jag läser, gillar att hon är eftersinnande och ifrågasättande samtidigt som hon formulerar sig klart och lagom personligt. Att hon är journalist märks tydligt både när det gäller språk och upplägg.

Jante styr Sverige och jag vill att du berättar om en bok där jantelagen gäller.

Nu under eftermiddagen började jag läsa Eremitkräftorna, andra delen i Anne B Ragdes trilogi om människorna på Neshov. Här tycker jag att jantelagen är närvarande på flera sätt – dels de som underkastar sig utan att ifrågasätta, dels de som ser den och vägrar underkasta sig, men som ändå inte helt lyckas frigöra sig.

Vad jiddrar du om? Det hade jag en elev som brukade fråga när han tyckte att jag snackade obegripligheter eller ren skit. Berätta om en bok som du tycker är rent jidder.

Åh, det är många det! Fredrik Lindströms Vad gör alla superokända människor hela dagarna? är ett exempel. jag har läst och verkligen gillat Lindströms böcker om det svenska språket, likaså hört honom underhålla i Hassan och därmed vet jag att han kan vara både rolig och intressant. Den här novellsamlingen hade alltså kunnat bli en riktig pärla – men det blev den inte. Totalt ointressant, och en besvikelse jag minns flera år efter avslutad läsning. Det obegripliga i boken är hur en underhållare och ordkonstnär kan få till något så totalt ointressant.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,