Grönska utanför tågfönstren

Sätter mig på tåget norrut, och tycker att det är ganska sweet att jag kan ta mig till Vasa på lite drygt fyra timmar, utan byten. Tyvärr har jag tydligen tagit ut lite för mycket förväntan i förskott när det gäller VRs tågnät, men den där lilla plastbiten som man ansluter till usb-porten och som åtminstone i Sverige går under det lustiga namnet dongel lyckas åtminstone stundvis uppfånga en blek internetsignal.

Instabiliteten i nätkontakten är kanske en fingervisning om att jag ska titta lite mindre på datorn och lite mer på landskapet utanför. Det är den där tiden på året när ett lätt duggregn egentligen bara har förskönande effekt på omgivningen och fördjupar färgerna på samma sätt som stenar får lyster under vatten.
Jag får hjärtsnörp av den här nykläckta grönskan. Jag vet att sommaren väntar runt hörnet, men drabbas ändå av ett intensivt behov av att trycka på paus, hålla kvar lövsprickningen och den nya grönskan.

Läs även andra bloggares åsikter om tågresor, grönska, vår, lövsprickning

Annons